lördag...
Kära vänner! Nu har jag planterat ut alla dahlior och pelargoner som har övervintrat i garaget.
Även fyra tomatplantor och en slanggurka har fått komma ut på balkongen.
Det känns så härligt när allt börjar komma på plats och alla odlingarna vaknar till liv igen.
I år blir det ett riktigt jordgubbs- och smultronår! Om inte fåglarna hinner äta upp dem som i fjol.
När allt var planterat och vi precis hade ätit klart på balkongen
fick vi besök av Ida, Mike, Frank och Alma. Så KUL!!
Men det fanns också en sorgsen stund i dagen.
Franks gerbil Bluie hade somnat in under natten.
För ett halvår sedan var det Almas gerbil Kissie som gick bort,
så nu fick Bluie begravas bredvid sin lilla vän.
Det blev en liten fin och stillsam minnesstund.
Efteråt fikade vi och satt länge och pratade.
Frank blev förstås ledsen och tagen... Bluie hade varit hans vän i mer än fyra år.
Han ville stanna kvar hos oss över natten, och självklart fick han det.
Det är alltid mysigt att få rå om honom lite extra,
och särskilt fint att få tid tillsammans med ett barn i taget.
När de andra hade åkt hem satte vi oss och åt lite glass...
Och då landade plötsligt en gräsgrön guldbagge bredvid Frank.
Han blev överlycklig! Ja, han älskar insekter och alla möjliga konstiga små djur.
Frank sprang genast in och hämtade sitt gosedjur som han hade med sig som tröst... en dyngbagge.
Så han fick faktiskt två baggar som tröst efter Bluie. Den ena flög sedan iväg, högt upp mot himlen...
Fast man snart fyller 11 år och ska börja femman i höst är man faktiskt inte så stor ändå.
Gosedjur och insekter kan ge mycket tröst.
Vi fick en jättefin kväll tillsammans som avslutades med film, cola och chips.
söndag...
Söndagsmorgonen började med frukost på balkongen.
Helt underbart att kunna sitta ute igen! Det uppskattas otroligt mycket.
Frank fick sitt favorit-te... jordgubb med fläder... jättegott!
Vårt sommarbo...
Sedan ville Frank gå ner och fiska med sitt kastspö.
Vi fick flera härliga timmar nere vid vårt sommarbo, även om det inte blev någon fisk på kroken.
Däremot fångade Frank märlor... små räkliknande kräftdjur i den gula plåthinken.
Och dem kunde han studera länge.
Ja, han gillar verkligen sina små märkliga djur!
Hörrni! Nu är det inte långt kvar till sommarlovet!
Vilken toppenhelg du har haft! Jag älskar sådana dagar då man kan ta det lugnt och ha det bra hemma. Ni har ju en så vacker trädgård med blommor och blad, fint och mysigt hus med perfekt läge + ert Sommarbo som ligger som en pärla vid vattnet... Och en härlig familj! Vad mer kan man begära? Kram, Annika
SvaraRaderaGo'kväll Annika! Tack fina du! Jag känner mig väldigt tacksamma för allt det där du beskriver... naturen, lugnet och tiden tillsammans med familjen. Och vårt Sommarbo är vår lilla pärla. I'm truly blessed! KRAM
RaderaMen så fint att Frank fick stanna kvar och njuta alldeles själv. Precis vad man behöver när man är ledsen. Det visste guldbaggen också. Kramar Marika
SvaraRaderaGo'morron Marika! Tack fina du! Ja, det blev fint för honom! Det märktes att han behövde lite extra trygghet och lugn. Kloka lilla guldbaggen visste precis vad som behövdes! KRAM
RaderaVilken fin helg ni tycks ha haft, även om den inneburit både glädje och sorg. Jag förstår att pojken saknar sin fyrfota vän och vad fint att han kunde sova över hos er och få bli lite extra ompysslad med god frukost och allt.
SvaraRaderaVilka underbara tulpanbilder du bjuder på. Ditt inlägg påminde förresten mig om att det är dags att plantera om mina paprikor nu. Ha en fin måndag!
Hej Ewa! Tack snälla! Ja, det blev en helg med både skratt och lite sorg i hjärtat. Det märktes att han behövde extra närhet och omtanke, så det kändes fint att få rå om honom lite extra.
RaderaHoppas omplanteringen går fint och att du också får en riktigt härlig måndag! KRAM