Expresståget som går 380 km/h. Om vi hade sådana snabba tåg skulle det ta tre minuter till Linköping från Norrköping.
När vi var där testkörde de ett tåg med passagerare som gick i hela 600 km/h.
Hiroshima har man hört och läst så mycket om men inte trodde jag att jag skulle få komma dit och gå där på marken.
Det var väldigt starkt känslomässigt... där går man inte utan att bli berörd.
Det var väldigt starkt känslomässigt... där går man inte utan att bli berörd.
Den 6 augusti 1945 lades staden i ruiner, och mer än 100.000 människor dog när världen för första gången upplevde att en atombomb sprängdes. Idag står en enkel kupolformad ruin,
Genbaku-Dome som ett minne om den enorma förstörelse som explosionen förorsakade.
I närheten ligger den vackra fredsparken med en fredsflamma som först kommer att släckas när det sista atomvapnet har oskadliggjorts. Vi besökte parken och fredsmuseet, som på ett sakligt, lättfattligt och starkt berörande sätt åskådliggjorde vad som hände den gången. Tårar rann inte bara på min kind...
Det konstiga är att amerikanerna släppte en atombomb till över Nagasaki den 9 augusti, där 80.000 människor dog.
Fattar INTE hur amerikanarna kunde göra det en gång till, när de såg och förstod vad bomben hade gjort med Hiroshima.
Genbaku-Dome som ett minne om den enorma förstörelse som explosionen förorsakade.
Det konstiga är att amerikanerna släppte en atombomb till över Nagasaki den 9 augusti, där 80.000 människor dog.
Fattar INTE hur amerikanarna kunde göra det en gång till, när de såg och förstod vad bomben hade gjort med Hiroshima.
Än idag går anhöriga till minnesparken med blommor och hedrar de omkomna...
Alla tolvåringar i japan åker på skolresa och besöker Hiroshima... de viker även tranor till minne av Sadako.
Sadako var 12 år när hon dog i leukemi som var sviter efter atombomben.
Även jag har läst boken om Sadako och vikt tranor tillsammans med mina elever.
En lättläst ungdomsbok... "Sadako och de tusen papperstranorna".
I Fredsparken i Hiroshima finns en staty där Sadako står med utsträckta armar och håller i en trana.
Runt statyn i glasmontrar hänger man upp tusentals papperstranor
som barn över hela världen dagligen skickar som en önskan om fred i världen.
Sadako var 12 år när hon dog i leukemi som var sviter efter atombomben.
Även jag har läst boken om Sadako och vikt tranor tillsammans med mina elever.
En lättläst ungdomsbok... "Sadako och de tusen papperstranorna".
I Fredsparken i Hiroshima finns en staty där Sadako står med utsträckta armar och håller i en trana.
Runt statyn i glasmontrar hänger man upp tusentals papperstranor
som barn över hela världen dagligen skickar som en önskan om fred i världen.
"Sadako Sasaki, född 7 januari 1943 i Hiroshima, död 25 oktober 1955 i samma stad, var en japansk flicka och blev ett mycket känt offer för atombomben över Hiroshima. När atombomben detonerade över staden var Sadako ungefär två och ett halvt år gammal. Till en början verkade hon frisk, men när hon var 11 år insjuknade hon i leukemi och blev inlagd på sjukhus. Efter att ha inspirerats av en gammal japansk legend som lovar att den som viker tusen papperstranor får se sin högsta önskan slå in, började Sadako att vika sådana tranor med en förhoppning om att bli frisk. En populär tro är att hon skulle ha hunnit vika 644 tranor innan hon dog, varefter hennes klasskamrater vek resten. I själva verket hann Sadako vika långt över 1300 tranor innan sin död.
Sadako låg i sängen med sin familj samlad runt henne. Efter att hennes föräldrar hade uppmanat henne att äta någonting begärde hon te och ris och sa "det är bra". Det var hennes sista ord innan hon dog morgonen den 25 oktober 1955.
Papperstranor har efteråt blivit en symbol för fredsrörelsen och mot atombomben. Den 6 september är nu fredsdagen till minne av Sadako Sasaki." Källa wikipedia.
Till lunch blev det ostron... överallt säljer de ostron som vi säljer korv med bröd.
Både nyttigare och godare...
Efter lunchen i Hiroshima upplevde vi en av Japans mest berömda, fotograferade och älskade motiv.
Den svävande torii-porten ute i vattnet vid ön Miya-jima, som vi seglade ut till.
Vackert, poetiskt och klassiskt Japanskt.
Miyajima-ön ska vara den renaste platsen på jorden enligt japanerna... en otroligt vacker och grön ö.
Där får ingen människa dö eller föda barn... fråga mig inte varför.
Där får ingen människa dö eller föda barn... fråga mig inte varför.
Den svävande torii.porten stod inte i vatten... det var lågvatten när vi kom.
Vi kunde gå ut och gå igenom porten och lägga en slant på marken som betyder LYCKA!
Vi kunde gå ut och gå igenom porten och lägga en slant på marken som betyder LYCKA!
På ön fanns det gott om tama rådjur som strosade fritt omkring. En av dem var sugen på Lottas glass!
Även här på ön kunde man köpa ostron... färska, grillade eller inbakade i bröd. Billigt och gott!
Efter en heldagsutflykt somnade vi gott... vy från vårt hotellfönster... solnedgång över Kyoto
Fin måndagskväll till dig min kära läsare.
Kram till alla... Anna
♥
(Bilder fotade av mig)
(Bilder fotade av mig)
Åhh, jag blir alldeles hänförd av dina bilder och historialektion... Skönt att få se dina foton, för annars är det ju som sagt var andra alldeles svart/gråa hemska bilder man har på näthinnan... tyvärr.
SvaraRaderaHa ha ha... Lotta får hålla hårt i glassen :)
Måndagskram från Kate
Tack! Hiroshima är en så vacker stad byggt på Fengshu... harmonisk och solig! Raka motsatsen till bilderna från 1945!
RaderaKRAM!!
Vilken fantastisk resa ni varit på.
SvaraRaderaKan inte förstå att det ska vara så svårt att få fred, överallt.
Kram fina
Nej, inte jag heller! Fattar inte hatet mellan människor! Vi är alla världsmedborgare och borde vara rädda om varandra!!
RaderaKRAM!!
Otroligt spännande och vackert med er Japanresa! Och fascinerande med besöket till Hiroshima. Det verkar som en riktig drömresa.
SvaraRaderaMen nu måste jag fråga något om ditt "hemmavid" - jag hittade din blogg via Anneli och bläddrade just tillbaka lite i den, till ditt påsklov. Bor ni där vid de där sjöbodarna? För då tror jag ta mig tusan att ni bor på samma gata (som ju visserligen är lång) som min farbror och faster. Om det är så kan jag bara säga lyllos - vackraste utsikten i hela Östergötland, ju!
Hej! Kul att du hittade hit. Vi bor parallellt med Strandvägen! Ser Bråviken! Absolut en av de vackraste platserna! Älskar horisont av vatten...
RaderaKRAM!!
Ja, det var det jag trodde! Min familj på farmors sida kom från din del av världen - arbetade i marmorbruket och bodde däruppe vid bruket i ett hus som fortfarande står kvar. Kram.
RaderaSå kul!! Fina trakter... KRAM
RaderaSå vackra bilder och en vacker och samtidigt tragisk berättelse om Sadako, så tråkigt att sådant händer. Hoppas du får en fin tisdag. kram Annika
SvaraRaderaEn vacker och annorlunda plats som har sin tragiska historia bärande på sina axlar!
RaderaKRAM!!
Förstår att Hiroshima berörde djupt.
SvaraRaderaKan nästan föreställa mig stämningen som råder där.
Säger som jag sagt förr, vilken otrolig resa ni varit ute på. HUR kändes det att åka ett tåg som gick så snabbt?
Kramar!!
Ja, det är verkligen en otrolig resa och Japan har etsats sig fast i mig... berörde mig på många plan.
RaderaKRAM!!
Oj vilka vackra bilder och även hos mig var det svårt att inte låta tårarna rinna när jag läste om Sadako.. Kram Eva
SvaraRaderaTack!! Kan inget annat än att bli berörd och att ha varit där är stort!
RaderaKRAM!!
Alltså, vilken resa ni varit iväg på! Helt otrolig! Du måste ju ha hur mycket intryck och bilder som helst att sortera i huvudet, vilken tur att det finns kameror!
SvaraRaderaTusen tack att du delar med dig av er fantastiska resa, en upplevelse bara det!
Ser fram emot mer...
Kram Pia
TACK! Så mycket att smälta! Huvudet var fullt av vackra och starka intryck. Skulle vilja åka dit igen... tur det finns bilder! De hjälper till att minnas. Gillar verkligen Japan!
RaderaKRAM!!
Hej!
SvaraRaderaKan verkligen tänka mig att det kändes väldigt speciellt att besöka Hiroshima.Så fruktansvärt det som hände där.
Undrar om Fredsflamman någonsin kommer att släckas? Det får vi verkligen hoppas.
Måste erkänna att jag aldrig hört talas om Sadako och tranorna.Ska köpa boken och läsa den.
Så många vackra bilder du visar också, har aldrig varit sugen på att besöka Japan, men nu har du ändrat på det!
Miyajima-ön skulle det ju vara roligt att besöka, ser fint ut,häftift med porten, även om den inte "svävade" när ni var där.Så fina bilder på dina tjejer också.
Fin kväll
Kramar Anncathrine
Tack! Du får läsa boken och vika tranor tillsammans med dina barnbarn. Helt galet att lågan ska behöva brinna! Det måste bli en trygg framtid för våra barn och barnbarn. Världen måste jobba för fred på jorden.
RaderaKRAM!!
Mejlat dig, hade en liten fråga om Japanresan... : )
SvaraRaderaTack!! Har svarat dig!
RaderaKRAM!!