För ett år sedan satt jag och höll min mamma i handen med tårar på min kind.
Hennes hand var liten i min. Annars var det alltid hennes hand som var stor och trygg.
Jag satt och pratade med mamma i 20 min. utan att få något svar.
Sen tog hon sitt sista andetag.
❤
Det är ofattbart att det har gått ett helt år.
Jag har fortfarande svårt att ta in att hon är borta... det händer att jag tänker: Jag ska ringa mamma!
Jag saknar henne så otroligt mycket. Men jag vet att hon var trött... hon orkade inte mer.
Båda mina föräldrar hade fullgjort sina jordeliv... de fick ett långt och rikt liv.
Alla har vi satts till världen under unika omständigheter och varje dag är en gåva!
Glöm aldrig bort att du är värdefull!
Allt ljus på dig min kära läsare!
Kram till alla... Anna
❤
(bilder fotade och av mig)
Våra mammor finns alltid med oss i alla våra fina minnen vi har med dem.
SvaraRaderaKram Carin
Absolut! 💗-KRAMAR
RaderaSå fint skrivet. Jag minns när din mamma gick bort och jag minns henne från så många av dina fina blogginlägg genom åren. Ja, våra mammor...Vi är alltid deras flickor och de är alltid våra mammor.
SvaraRaderaVarm kram till dig och jag är så ledsen att din mamma inte finns hos dig i fysisk form längre. Men hon är säkert runt er hela tiden. Känner du henne ibland?
Värme och ljus till dig,
Anneli
💗-Tack! Mamma och pappa är med mig som en sköld! De finns med mig i hjärtat och i mina minnen.
RaderaKRAMAR
Vackra bilder och så vackra och berörande ord om din fina mamma, och din pappa i tidigare inlägg. De som inte finns hos oss finns ändå med oss - i våra hjärtan.
SvaraRaderaAtt sakna är tungt - men minnena finns alltid kvar. Kram!
💗-Tack! Ja, de finns med oss🙏🏻
RaderaKRAMAR