Igår fredag blev det en riktigt härlig kväll...
AW och bio igen med min gamla barndomsvän Annika och Katarina, en kompis till henne.
Vi började kvällen på Fräcka Fröken där jag åt något riktigt gott.
Jag beställde in en korg med en stor hög nyskalade räkor på en bädd av pommes frites!
Och det var faktiskt en oväntat bra kombination! Så gott ihop!! Helt nytt för mig.
Tänk att man aldrig blir för gammal för att våga prova något nytt!
Där satt vi länge och hade det trevligt och pratade om film och musik.
Precis en sådan där kväll som fyller på energin.
Klockan 19.00 började filmen i stora salongen på Cnema... och den var näst intill fullsatt!
Jag hejade till och med på en elev som var där med sin familj. Kul!!
Ja alltid lika roligt att ses även utanför skolans värld.
Vi såg Epic: Elvis Presley in Concert... och vilken upplevelse!
En storslagen fest för både ögon och öron. Mäktig, pampig och känslofylld.
Wow, vilka musiker han omgav sig med! Det gick inte att sitta still! Jag ville bara digga med.
Samtidigt kom både lyckan och sorgen över mig. En riktigt sevärd film!
I torsdags var det dags att träffa tre av mina vänner från mitt kära bokslukargäng.
Ulrika hade fixat så fint på sitt jobb, hon jobbar på Komvux,
och vi satt i deras personalrum och hade det riktigt mysigt.
Den här gången var vi rörande överens om boken vi läst, och det händer inte ofta!
Alla gav högsta betyg! Även av Ellen och Maria som inte var med.
Boken var Tusen bitar av Marcus Jarl. En bok som verkligen berörde och stannade kvar.
Till nästa gång ska vi läsa vinnaren av Augustpriset 2025: Liken vi begravde av Lina Wolff.
Det ser jag verkligen fram emot! Det blev en så där varm och mysig bokkväll.
Och när jag satt där i soffan och tittade ut genom fönstret hände något speciellt...
Jag såg min allra första egna lägenhet! Inte bara min, utan mina barns pappas och min.
Jag trivdes så otroligt bra där. Jag tror det var 1983 som vi flyttade in.
Jag läste franska i sex år i skolan och drömde om att en dag få bo under takåsarna i Paris!
Men det blev under takåsarna i Norrköping istället... och det blev ju inte så tokigt det heller.
Det fyrkantiga fönstret, längst till vänster, var vardagsrummet.
De två smala bredvid var sovrummet.
Det lilla i mitten var dusch och toalett. De två smala bredvid var köket.
Så tydligt jag ser det framför mig... och så många roliga minnen som ryms där.
Tänk vad en bokkväll kan väcka till liv.
Mitt i allt har jag även hunnit med en träff med mitt damgäng... min kära hemgrupp hemma hos Berit.
Vi ses var tredje vecka, och det har verkligen blivit
en av de där stunderna jag bär med mig länge efteråt.
Att få samlas hemma hos Berit, slå sig ner med en kopp te,
dela livet, skratta och ibland också prata om det som skaver... det är så värdefullt.
Det är något särskilt med de här kvällarna.
Ingen stress, inga krav, bara närvaro och gemenskap.
Vi har lärt känna varandra på djupet genom åren,
och det skapar en trygghet som betyder mer än man kanske alltid sätter ord på.
En riktigt fin stund tillsammans... och jag är så tacksam för den.
Allt gott till dig min kära läsare!
Kram till alla... Anna
♥
(Alla bilder fotade av mig)
När vi var i Sydafrika var vi på en balett med Elvismusik och handling från musiken. Maken var lite tveksam att följa med men gjorde det och ångrade sig inte. Det var så bra. Har förstått att du besöker Fräcka Fröken då och då. Jag har faktiskt aldrig varit där. Nästa vecka kommer vi att besöka Vilannan teatern, Nedfallen ängel. Jag har läst boken för längesen så får vi se vad jag gillar pjäsen. På Vila är en av deras populära signaturrätter Pommes-räka. Jag har beställt den en gång, åt halva. Det var alldeles för stabbigt för min smak så det blir ingen repris. Jag älskar färska räkor, såå gott, rökta går också bort. Räkmacka från Skarphagen glider också med lätthet ner.
SvaraRaderaKram
Hej Monika! Jag är inget Elvis-fan, men Elvis ÄR Elvis!! Och balett till musik av Elvis Presley i Sydafrika låter ju helt magiskt! Så härligt när någon följer med lite tveksamt och sedan blir positivt överraskad… det är nästan det bästa.
RaderaJa, jag smiter in på Fräcka Fröken då och då innan det blir bio på Cnema!
Nedfallen ängel är jag nyfiken på. Spännande när man har läst boken innan! Hoppas föreställningen överraskar positivt. Berätta gärna vad du tyckte om pjäsen sen!
Haha, de andra pratade just om Vilas räka och pommes. Jag blev nyfiken och testade på Fröcka fröken. Pommes-räka ÄR mastigt!! Jag åt upp alla räkor och 3/4 av pommes fritesen lämnade jag kvar i korgen. Men det var gott!
Nu fokus på Mello! KRAM
Härligt med så många goda vänner och trevliga grupper du är med i! Och den där "rulltårtan" med något på - vad heter en sådan? Ser ju supergod ut! Vad roligt att du fick syn på din första lägenhet :)! Och att det vackra huset finns kvar. Toppen! Ja, den första egna lägenheten glömmer man nog aldrig... Så kul att du beskrev den. Jag är lite extra förtjust i hus och bostäder och tycker det är så roligt att se planritningar osv. Och få en bild. Kram, Annika
SvaraRaderaHej Annika! Visst är jag lyckligt lottad med alla fina vänner och sammanhang! Det ger så mycket energi! Rulltårtan var jättegod! Vet tyvärr inte vad den heter. Ska ta reda på det!
RaderaJa, det var verkligen speciellt att få syn på min allra första lägenhet igen. Så många minnen kom på en och samma gång! Och huset, som byggdes för över 100 år sedan, ser precis likadant ut nu som det gjorde på 80-talet! Och det gjorde allt ännu mer nostalgiskt. Du som gillar hus och planritningar hade säkert uppskattat den… liten och smart planerad, med precis allt man behövde. Det är något alldeles särskilt med den där första egna nyckeln i handen. KRAM
Halloj!
SvaraRaderaVilka trevliga och härliga möten med dina vänner du haft under veckan.
Kram Carin
Halloj Carin! Ja, jag känner mig glad som har dem. KRAM
RaderaPriceless att få umgås med gamla vänner. Räkor på pommes lät ovanligt. Precis som popcorn i sallad som jag har ätit i USA. Man förväntar sig inte den kombinationen.
SvaraRaderaDu bor i en trevlig stad med ett stort utbud. Det saknar jag här på mindre ort i Dalarna.
Varm kram!
Anneli
Hej Anneli! I’m truly blessed🙏🏻
RaderaPopcorn i sallad var något nytt! Det ska jag testa! Ja, Norrköpings är en kulturstad!! KRAM
Så trevligt att göra så mycket i fint sällskap. Den filmen vill jag se.
SvaraRaderaOch så vackert ni bodde i det huset och så roligt att det är bevarat så fint. I Paris har vi hyrt under takåsarna och helt fantastiskt är det. Sen fantiserar jag om alla människor som bor bakom fönstren och vilka de är.
Nu väntar vi på marssolen, milt men stora snöhögar kvar och lite väl grått. Kram och önskar dig en fin och bra vecka.
Hej Monica! Tack! Ja, se den! Elivisfilmen är verkligen sevärd!
RaderaVisst är det något alldeles speciellt med att bo sådär! Och jag känner igen det där med att fantisera om människorna bakom fönstren, särskilt i Paris! KRAM