En tyst pärla...

Hej alla vackra själar! Här kommer jag med en bildbomb från fina Östergötland.

Maken och jag har haft ett underbart dygn på Vadstena klosterhotell & SPA vid Vätterns strand.

Tänk att det var första gången maken besökte denna vackra plats.

Vadstena ligger lite avsides men det var värt omvägen att ta sig dit. 

Första gången för mig var 1972. En klassresa i trean - Östergötland runt. 

När vi kom till Vadstena fick vi hälsa på hos nunnorna i Vadstena.

Minns att nästan alla flickor i klassen ville bli nunnor efter det besöket. Hahaha!

Idag finns det sju nunnor kvar i Birgittaorden. Det tas inte in några fler Birgittasystrar.

Det växte massor av nunneört runt omgivningarna... både lila och vita.

Fint promenadstråk längs med Vättern...

Alla vägar bär till Rom... 2300 km från Vadstena.

Årets första sädesärla såg jag i Vadstena... så söt och fin med sin vippande fjäderstjärt!

När incheckningen var klar blev det lite afternoontea i 1700-talsvåningen... älskar sådant!

Fröknäcke, clotted cream, brieost, körsbärs- och björnbärsmarmelad, blåbärsmuffin, 

chokladboll, tosca, kärleksmums, äppelkaka med vaniljsås, godis, frukt och lite till...

På rummet stod det en flaska Prosecco och väntade på oss... vilken lyx!

Skål älskling!

Dags att SPA:a... vi sänkte axlarna och andades ut... här bjöds vi in till vårt inre rum. 

Vi unnade oss en paus i deras vackra miljö med en historisk inramning och förankring i vårt medeltida arv.

Innan middagen på kvällen tog hovmästaren oss ner till deras fina gamla vinkällare. 

Där bjöds det på välkomstbubbel, visning av vinkällaren och lite historia om Vadstena och klostret. 

Hon var kunnig och berättade med inlevelse. Jag gillar historia... det är så intressant.

I Vadstena och i Klosterhotellet andas det mytomspunnen svensk historia om gamla kungar och om den heliga Birgitta. Hon berättade en lite speciell berättelse. En av Birgittasystrarna kommer från Tyskland och är mycket fotbollsintresserad. När hon bodde i Tyskland hejade hon på sitt fotbollslag Kaiserslautern. Målvakten där var ingen mindre än en av våra genom tiderna bästa målvakter, nämligen Ronnie Hellström. När nunnan fyllde 50 år ordnade de andra nunnorna en överraskningsfest med Ronnie Hellström som särskilt inbjuden gäst. Hon blev överlycklig! De anordnade så nunnrna fick slå straffsparkar när Ronnie stod i mål inne på deras gård. Ronnie och nunnan blev vänner för livet. Innan Ronnie dog 2022 hade han uttryckt ett önskemål om att bli begravd i Vadstena Klosterkyrka. Där ligger han nu och vi besökte graven innan hemfärd. 

Tänk vilken historia!

Efter vinkällaren blev det en utsökt trerättersmiddag i munkarnas gamla sovsalar...

förrätt...

Sparrissoppa serverad med confiterad grissida, fänkål och sparrissallad.

I glaset ett friskt fruktigt lättdrucket vitt vin - Saint Mont.

Nu förstår jag varför de hade receptet på det bruna brödet vid foajén. Det var så GOTT!

 På allmän begäran delade de med sig av receptet på Munkens kavring. 

Bästa godaste smarrigaste brödet som jag nu kan bjuda på vid alla härliga festligheter.

huvudrätt...

Fjällröding serverad med potatispuré, gräddkokt spetskål med dragon och romsås.

Till det ett glas Chablis... och Chablis kan aldrig vara fel.

efterrätt...

Havtornspannacotta serverad med chokladsorbet, smulad brownie, hallonkräm och färska hallon.

Till det ett litet glas dessertvin... Lichtspiel Huxelrebe.

Maken sa: "Vilken fin middag... allt var så gott och vilken trevlig personal."

Kan bara hålla med! Allt var lite extra.

Vi somnade ovaggade i en stor skön säng... zzzzzzzz.

 Söta små hus och kullerstensgator överallt. Det blev en lyckad vistelse trots lite regn.

Nu har vi lämnat ett historiskt laddat Vadstena... och det här gör vi gärna om!

1000-Tack för denna gång Vadstena och hoppas vi snart ses igen!

Må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!

Kram till alla... Anna

❤

(bilder fotade av mig)