Hej alla vackra själar! Förra lördagen var det äntligen dags för min allra första vernissage,
tillsammans med min rutinerade vän Lotta. Det var så roligt... och det gick över förväntan bra!
Det var otroligt varmt under vernissagen.
Svetten lackade och jag hade dessutom lite känningar av njursten.
Inte den bästa kombinationen kanske. Men vet ni vad?
Just då spelade det faktiskt ingen större roll. Glädjen över alla fina möten, alla som kom och
stöttade oss och att både Lotta och jag fick sälja så många verk tog över allt det jobbiga.
Så många vänner och familjemedlemmar kom för att stötta Lotta,
och även jag hade glädjen att få besök av flera fina vänner.
Ida, Mike, Frank och Alma kom, vilket gjorde mig jätteglad.
Alma och Frank gick runt med stora ögon och tyckte att allt var jättespännande.
Vi bjöd på bubbel och chips, och Lotta hade bakat sina underbara små minikanelbullar.
Hennes tema är tanter, både i tavlor och skulpturer så då passar det bra med bullar.
Hennes tantfigurer i stengods är helt fantastiska! Du kan se mer på Lottas hemsida HÄR!
Jag har faktiskt beställt en tant som ska föreställa min mormor Ida. Hon såg precis ut så.
Den tanten finns inte längre idag, men nu får hon leva vidare på ett nytt sätt.
Mina tavlor hängde på den stora väggen. Tyvärr gör fotografier dem inte rättvisa...
färgerna kommer inte fram som de ska, och tavlorna försvann lite mot den stora väggen.
Men vet ni vad?
Jag sålde sju tavlor!
Det hade jag verkligen inte räknat med. Jag är både överraskad och otroligt tacksam.
En gammal gymnasiekompis kom också, tillsammans med sin man.
Vi tog studenten 1981, så det är några år sedan! Det gjorde mig så glad att hon dök upp,
och ännu roligare var att hon föll för en av mina tavlor och köpte den.
Denna i turkost och rosa... 50x70. JÄTTEKUL!
Makens bror Curt kom också förbi, liksom två vänner från bloggvärlden.
Martina, som jag lärde känna när jag började blogga, kom till mig, så kul.
Då bodde hon i Nice, men idag bor hon i Stockholm och finns bara på Instagram.
Det var verkligen roligt att ses IRL.
Min trogna bloggläsare Annika kom också, med ett gulligt kort och en vacker solros.
Det var så fint att äntligen få ett ansikte på en kär läsare.
Hon blev lite överraskad över att jag pratar en gnutta östgötska. Haha!
Ja, rösten man föreställer sig när man läser en blogg kan ju vara något helt annat.
Själv älskar jag dialekter. Vi ska inte träna bort våra fina dialekter!
En dam från Åland köpte två av mina gröna akvareller med utblommade maskrosor
och hon tog med sig dem direkt. Så jag fick hänga om lite bland mina tavlor. KUL!
Sedan kom en 25-årig kille från Stockholm in och köpte en stor akvarell på 50 × 50 cm,
som också fick följa med honom hem. Jag tror nästan att det var det allra roligaste...
att en ung kille spontant föll för en av mina akvareller.
Lotta sålde också många av sina verk, så vernissagen blev verkligen lyckad för oss båda.
Nu har vi redan bokat en vecka nästa sommar, och jag längtar redan.
Och jag är mer peppad än någonsin på att måla vidare.
Det blev verkligen en dag att minnas!
Allt gott till dig min kära läsare!
Kram till alla... Anna
♥
(Alla bilder fotade av mig.)
