Från bandyrink till Banoffee pie...

Kära vänner! Kärleksveckan avslutades på allra bästa sätt med en fantastisk 

skridskodag tillsammans med 4–6. Ja, en riktig GLAD-dag! 

Vi åkte på den stora bandyrinken och det var full fart från första stund. 

För några var det stadigt glid med härlig fart, för andra lite mer vingligt... 

...men lika mycket skratt för det! 

De fick även prova att åka inne på hockeyrinken, där Norrköpings stolthet tränar i isdans. 

Tänk att få snurra runt på samma is... det kändes nästan lite högtidligt.

Milla Ruud Reitan och Nikolaj Majorov tog sig till en historisk OS-final... fantastiskt! 

Och att bli 20:e i världen är verkligen en prestation att vara stolt över.

 Det var kallt... riktigt kallt! Själv stod jag mest hela tiden vid grillen och grillade korv. 

Det blev många korvar att vända och många små och stora skridskoåkare som behövde fylla på med energi.

Samtidigt följer vi OS med stort engagemang här hemma.  

Det är så många nervösa och spännande ögonblick framför TV:n just nu... 

Hjärtat sitter nästan i halsgropen ibland! 

Men en sak undrar jag: varför finns inte bandy med i OS? 

Det finns ju så många andra minst sagt ovanliga vintersporter. 

Nog tycker jag att denna fartfyllda och traditionsrika sport borde få sin plats på den olympiska arenan. 

Tack för en härlig avslutning på Kärleksveckan fylld av rörelse, gemenskap och glädje!

♥

På självaste Alla Hjärtans Dag var vi bortbjudna till våra fina vänner Annika och Leif. 

Tänk att Annika och jag har varit vänner sedan 1967... snart i 60 år! 

Det är ändå något alldeles särskilt med vänskap som får följa med genom nästan ett helt liv.

Det är alltid lika roligt att få komma hem till deras vackra hem och bli lite bortskämda. 

Redan när vi kom fick vi varsin drink tillsammans med lite snacks... en perfekt start på kvällen.

När vi satte oss till bords bjöds vi först på en jättegod, varm och krämig kantarellsoppa 

med smördegssnurror. Till den serverades ett utsökt vitt vin i det vackraste glaset.

En lite kupad boll på en hög, smal fot... så elegant! 

Designen är av Bengt Orup. Älskar’t!

Sedan kom en het, puttrande gryta med klassisk oxfilé sauté med cognacsgrädde och dijonsenap. 

Så god... mustig, smakrik och helt oemotståndlig.

Här sitter han, min Valentin.
Han har varit min i snart 20 år.

Tjugo år av morgnar då hans närvaro varit det första jag känt. 
Tjugo år av trofasthet, av tysta stunder sida vid sida, av glädje som inte kräver några stora ord. 

Han har funnits där genom livets alla skiften... när dagarna varit lätta och när de varit tunga.

Snart 20 år. Det är nästan en livstid.
Och ändå känns det som om det var igår vi började vår resa tillsammans.

Min Valentin♥

Till efterrätt serverades en riktig brittisk favorit... (recept HÄR)

En engelsk banan- och kolatårta, Banoffee pie, tillsammans med en stout i glaset. 

Så festligt, så gott och så genomtänkt! 1000-TACK!!

Vi var inte hemma förrän klockan ett... mätta, nöjda och varma i hjärtat. 

Och då somnade vi på bumsen!

När jag drog upp rullgardinen i morse var det redan full fart på isen... 

 Det var visst VM i DN-issegling på Bråviken. Se HÄR!

Skön söndag, och må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!

Kram till alla... Anna

♥

(Alla bilder fotade av mig)  

Imorgon är det Alla Hjärtans dag♥

Den klassiska scenen där Lady och Lufsen delar spagetti och köttbullar är en ikonisk symbol för romantik! 

Kära vänner! Så vad passar bättre än en sådan middag på Alla hjärtans dag!

Romantisk middag: Inspireras av filmen med en italiensk meny bestående av frikadeller i tomatsås till linguine.

Pasta con polpette di maiale...

 små fläskfärsbullar i tomatsås

Tomatsås 

 Finhacka en gul lök. Hetta upp lite olivolja i en stekgryta. 

Fräs lök, en pressad vitlöksklyfta och 1 msk tomatpuré på medelvärme ca 2 min. 

Tillsätt en burk krossade tomater, kycklingbuljong och 1 msk socker. Sjud på svag värme ca 8 min. 

Smaka av såsen med torkad oregano, paprikapulver, lite salt och nymald svartpeppar. 

Polpette di maiale 

 Rör ihop 1 msk tomatpuré, 1 tsk paprikapulver, 1 tsk torkad oregano, salt och lite nymald svartpeppar i en rymlig bunke. Blanda ner 250 g fläskfärs och forma till ca 10 små köttbullar. 

Lägg ner köttbullarna i tomatsåsen och sjud under lock ca 12 min, tills de är helt genomstekta. 

Vänd köttbullarna försiktigt i såsen någon gång under koktiden. 

♥

Koka linguine samtidigt i 12 min. Linguine betyder "små tungor" på italienska.

Det är en klassisk, lång italiensk pasta som är platt och smal, ofta beskriven som en tillplattad spaghetti. 

Köttbullar och frikadeller de skiljer sig främst åt i tillagningssätt och ursprung. 
Medan svenska köttbullar traditionellt steks i panna för att få en knaprig yta, är frikadeller kokta köttbullar.

Grovhacka bladpersilja och strö över frikadellerna. 

Servera frikadeller i tomatsås med nykokt linguine, riven parmesan och paprikasallad.

Det här var en riktigt god middag som jag gärna dela med mig av. 

♥

Under många år på Alla Hjärtans Dag har maken och jag haft som tradition 

att njuta av en romantisk trerättersmiddag på vackra Villa Fridhem. 

I år blir det dock annorlunda... och det på bästa sätt. 

Vi är nämligen bjudna på middag hos vänner. 

Det känns både roligt och väldigt trevligt, och något vi verkligen ser fram emot.

Denna vecka har vi haft tema Kärlek och Vänskap på vår skola♥

Eleverna har bland annat fått skriva 5-stegsdikter, marmorerat papper och 

vikt vackra rosor... kreativiteten har verkligen flödat.

 

Idag innan vi går på sportlov avslutar vi på bästa sätt med en friluftsdag på skridskoisen! 

Så himla mysigt! Få åka runt tillsammans, och alla kommer få grillad korv!

Jag har packat ner en äggmacka och en termos med kaffe, perfekt för att värma sig mellan åken. 

Hoppas på en riktigt härlig dag med skratt, glädje och gemenskap! 

Trevlig helg och kärleksfull kram till alla... Anna

♥

(Alla bilder fotade av mig)  

Vardagsrummet... hemmets hjärta❤

Kära vänner! Alltså… TUSEN tack för all fin respons på mitt förra inlägg!

Jag är så otroligt glad och tacksam för alla kommentarer, meddelanden och fina ord. 

Det värmer verkligen mer än ni anar. 

Att dela tankar och sedan få så mycket kärlek tillbaka känns fantastiskt. 

Tack för att ni tar er tid att läsa, reagera och höra av er... det betyder så mycket. 

Ni är bäst. Tack, tack, tack!

Men nu är det dags igen för bloggbrudarnas 10:a!

Ja, nu kör jag ännu ett gemensamt blogginlägg tillsammans med mina bloggande vänner! 

 Annika i Reston (USA), Anna i Portugal, Monica på Sturkö i Blekinge, Sara i Barcelona.

 Vi fem bloggare har för sjätte gången samlats kring ett nytt tema... Vardagsrummet! 

Här kommer vardagsrums-frågorna... tio stycken, två frågor från varje bloggare. 

Häng på du också vetja!

• Hur används vardagsrummet i ditt hem?

Vardagsrummet används till exakt det man tänker att ett vardags-rum ska användas till. Här slappas det, skrattas, fina middagar, tänks stora tankar och ibland görs absolut ingenting alls. Det är också platsen där jag alltid hamnar, oavsett vart jag egentligen tänkt gå. Mitt vardagsrum har varit med mig i över 36 år, och det har verkligen sett allt. Här har det firats, byggts kojor och ibland legat leksaker överallt... precis som ett riktigt levande rum ska göra.

•  Finns det någon pryl som är lite extra viktig för dig i ditt vardagsrum?

Soffan. Min trogna livspartner. Den har sett mig i både mjukiskläder och existentiella kriser och har aldrig dömt mig. Den knarrar lite, men det gör jag också. Den är inte bara en möbel utan mer som en trygg bas. Där har jag sovit middag och sett alldeles för många avsnitt i rader av olika serier.

• Vilken plats i ditt vardagsrum tycker du allra bäst om?

Hörnet av soffan, där ljuset från fönstret når fram på eftermiddagen. Där känns det som att världen saktar ner lite, och det är lätt att bli sittande längre än man tänkt. Ja, det är mitt favorithörn där jag kan dra upp benen, vira in mig i en filt och blicka ut över rummet och trädgården.

• Vad skulle du vilja ändra på i ditt vardagsrum?

Jag skulle vilja att det magiskt blev större, nyslipad parkett och alltid lagom städat.

• Om ditt vardagsrum kunde prata, vad skulle det klaga på mest?

Att det aldrig riktigt får vara helt städat. Men egentligen skulle det nog mest klaga på att folk glömmer att berätta historierna som har hänt där... för här har verkligen livet utspelat sig!

• Vad i vardagsrummet har hängt med längst, och varför?

Ett gammalt skåp från 40-talet med intarsiainlägg (fjärilar och blommor) från Tranås Möbelfabrik. Arvegods efter min moster Aina och hennes man Evert. Det har följt med genom flera flyttar. Jag har behållit det för att det otroligt vackert, bär på minnen och för att det känns mer levande än något nytt skåp. Och där inne i skåpet står allt finporslin.

• Vad skulle du vilja ha i ditt vardagsrum, men som du inte kan ha där?

En enormt stor öppen spis eller kanske en liten braskamin.

• Vad har du för teknik i ditt vardagsrum och var finns den?

TV:n står där den alltid stått. I Stringhyllan har vi en liten förstärkare med jättebra ljud som är kopplad till Spotify via Iphone. Ja, mobilen finns överallt. Oftast inom armlängds avstånd, ifall något viktigt händer. Och ibland en laptop som hamnar i soffan, trots att den egentligen inte hör hemma där.

• Varför anser du att ditt vardagsrum är värdigt ett alldeles eget blogginlägg?

För här har livet verkligen hänt på riktigt. Barn har skrattat tills de kiknade, så där okontrollerat som bara barn kan. Pappa satt alltid i den röda fåtöljen. Mamma satt alltid i Laminofåtöljen. Platserna var givna, nästan heliga. Det är inte bara ett rum. Det är röster som ekar fast de tystnat, värme som sitter kvar i väggarna och kärlek som aldrig riktigt lämnar. Det är en skattkista av minnen.

• Har du något/några särskilda minnen som är kopplat till nåt eller några av vardagsrummen genom ditt liv?

Oj, ja! Efter 36 år blir det MÅNGA!! Ida och Lotta byggde kojor över hela vardagsrummet. Lotta staplade VHS-filmer som dominobrickor över hela golvet. Mängder med födelsedagar har firats med god mat, tårta, ballonger och skratt. Maken och jag har dansat där medan vi har vikt stora lakan... vilken bedrift! Det har verkligen varit liv och rörelse i varje vrå, och jag älskar varje kvadratmillimeter av detta vardagsrum! 

❤ Älskar't! ❤

Kram till alla... Anna

❤

(Alla bilder fotograferade av mig)

Tre år senare och fortfarande här❤

 För tre år sedan förändrades allt. 

Orden ”du har bröstcancer” landade i kroppen som något både overkligt och brutalt på samma gång. 

Kort därefter följde en dubbelsidig mastektomi. 

Beslut som behövde tas snabbt, samtal som suddades ihop av chock, 

rädsla och ett fokus på en enda sak: att överleva. 

Mycket har hänt sedan dess. 

Inte bara i kroppen, utan i mig. 

❤

Jag är nu halvvägs genom min endokrina behandling. 

Halva tiden har gått, och det känns både som en evighet och som ett ögonblick. 

Behandlingen är inte enkel. Den är tyst på ett sätt som cellgifter inte är, 

men minst lika påfrestande. Den påverkar humöret, kroppen, energin, identiteten. 

Och vissa dagar kräver den mer av mig än jag vill erkänna. 

Men mitt i allt detta finns också något annat. 

En djupare ödmjukhet inför livet. En skärpt blick för det som faktiskt betyder något. 

Små stunder som tidigare bara passerade får nu ta plats: en promenad utan mål, 

ett skratt som kommer oväntat, en kopp kaffe i solen, ett samtal som går på djupet. 

Jag har insett hur mörkt det kan bli när man får en diagnos. 

Den känslan sitter fortfarande kvar någonstans i bakhuvudet, redo att göra sig påmind. 

Samtidigt vet jag att hopp också kan finnas där... ibland försiktigt, 

ibland starkt om man bara vågar släppa in det. 

Jag har haft människor runt mig som burit mig när jag inte haft kraft själv. 

Ett nätverk som fångat upp, hållit kvar och påmint mig om vem jag är när jag själv glömt. 

Det är inget jag tar för givet. Det är en gåva. 

Varje resa med bröstcancer är unik. Ingen upplevelse är den andra lik. 

Men om min berättelse kan ge ens en liten gnutta mod till dig som just nu är mitt i det... 

Eller till dig som står bredvid någon som kämpar... då är den värd att dela. 

Räck ut en hand. 

Bjud på en fika. 

Ta en promenad. 

Prata om framtiden, om drömmar, 

om vilka blommor som ska planteras i år... 

Var som helst, hur som helst. 

❤

I det stora hela mår jag bra idag. Jag lever. Jag är här. 

Och även om vägen fortsätter ett tag till, med behandling och biverkningar, så är livet mitt. 

Och det tänker jag fortsätta leva... så fullt ut jag kan!

Kram till alla... Anna

❤

(Alla bilder fotograferade idag av mig)