Kära vänner! Jisses vilken härlig dag jag fick!
Vid elvatiden kom Ida och barnen hem till oss medan deras pappa jobbade.
Det blev en mysig stund tillsammans, och framåt ett började magarna kurra ordentligt.
Då tog vi oss till fina Sjöstugan för lunch. Så mysigt och fint där! Valet från menyn var enkelt.
Alma valde pannkakor med grädde och sylt, medan Ida och Frank satsade på hamburgare.
Maken och jag tog något av det bästa vi vet... stekt strömming med potatismos och lingon.
Medan vi satt och väntade på maten gick barnen iväg för att kasta macka.
Ett sånt där klassiskt barndomsögonblick man nästan kan höra på avstånd.
Tänk ändå känslan när en sten studsar flera gånger och dansar fram över vattenytan!
Allt smakade jättegott och alla var så nöjda.
Efter maten styrde vi stegen mot den lilla stranden.
Barnen var rejält badsugna, och då gäller det att passa på!
Nu är ju vattnet i Bråviken faktiskt riktigt badvänligt...
och det hör inte till vanligheterna att jag tvekar mindre än barnen!
Det blev plask, skratt och glada miner i massor.
Sommarkänslan var verkligen på topp,
och sådana där enkla stunder tillsammans är nog ändå de allra bästa.
Bilden ovan... Där borta vid horisonten kan man skymta Norrköping.
Höghuset till höger är faktiskt stadens högsta punkt/topp... det bruna tegelhuset i Ektorp.
Just där gick jag själv i skolan, både på mellanstadiet och högstadiet.
På den tiden var både höghuset och skolan fortfarande ganska nybyggda.
Lite speciellt att stå här idag, titta bort mot staden och tänka
tillbaka på hur mycket som hunnit förändras sedan dess.
Väl hemma igen blev det fika på balkongen.
Ida och barnen hade dessutom bakat en sockerkaka som de hade med sig.
Och oj så god den var! Riktigt saftig och alldeles lagom söt. Mums!
Själv hade jag plockat solmogna bigarråer från vårt träd, så det blev en riktig sommarfika.
Kaffet, sockerkakan och de söta bären satt verkligen fint.
Jag var så kaffesugen, så det smakade extra gott!
Sen blev det en hel del lek och lite snickrande... full fart och massor av roligheter!
Timmarna bara sprang iväg i gott sällskap.
Medan barnen lekte för fullt passade jag på att strosa runt i trädgården
och njuta av allt det vackra som blommar just nu.
Det är något alldeles särskilt med sommarens färger och dofter...
små ögonblick av stillhet mitt i all lek och stoj.
Vid femtiden kom pappa Mike och hämtade sin lilla familj, och framåt sextiden rullade de hemåt igen.
Precis då började regnet falla, som om himlen väntat in dagens sista vinkning.
Nu regnar det för fullt här utanför.
Ett sådant där skönt sommarregn som smattrar lugnt och tryggt.
Fönstret står öppet och regnljudet är så rogivande... nästan som musik för själen.
Imorgon väntar ett besök på onkologen i Linköping.
Men nu får kvällen landa mjukt.
Tack för idag, min kära läsare och allt gott till dig!
Kram till alla... Anna
♥
(bilder fotade av mig)
