fredag 9 januari 2026

I dag är det den 9 januari och Gunnar har namnsdag.


9/1-1924   Erik Gunnar   28/9-2016

Min pappa hette Gunnar och idag är det 102 år sedan pappa föddes. 
Förr var det inte ovanligt att barn fick namnet efter den dag de föddes, utifrån namnsdagen.
 I september blir det tio år sedan pappa gick bort. Ändå är han alltid med mig. 
 Maken säger då och då att han saknar mina föräldrar... 
Att bara kunna åka dit, ta en fika och sitta ner och prata en stund. Ja, jag saknar dem också. 
Samtidigt är jag tacksam över att jag fick ha mina föräldrar länge. 
 I dag tänker jag extra mycket på dig, lilla pappa. Älskar dig! 
Och Grattis på namnsdagen Frank, du heter ju Frank Gunnar efter din gammelmorfar.
Det roliga är att även Frank fyller år på sin namnsdag... det är nämligen Frank den 4/10.


Sommaren 1973... jag i röd keps... pappa tittar fram!

Mina tre arbetsdagar har gått som en dans. 
Det var riktigt roligt att få komma tillbaka till jobbet, 
träffa både kollegor och mina elever igen. 
Det ger så mycket energi och glädje!


Jag slutar ju 12.15 på fredagar, så då brukar maken fixa lunch så att vi kan äta tillsammans. 
I dag hamnade vi mitt i Kolmårdsskogen... närmare bestämt vid Virå bruk. 
Där låg snön tung på granar och tallar och skapade en alldeles magisk stämning. 









Maten var, som alltid, utsökt. Nybakat bröd med smakrikt, hemgjort örtsmör. 
En fantastiskt god rotfruktssoppa serverad i kåsa... 
Den lade sig som bomull i magen och värmde gott. 



Huvudrätten bestod av hjort, potatis, lingon, grönkål och gräddsås. 
Utsökt, helt enkelt! Och till efterrätt… kaffe och kaka. Smakade lika gott det. 





Nu håller vi på att förbereda inför julgransplundringen i morgon. 
Huset kommer att fyllas av barn och barnbarn... det ska bli jättekul! 
Till kvällen väntar På spåret och Bergfeldt.


Jag önskar dig, min kära läsare, en riktigt trevlig helg!

Kram till alla... Anna
(bilder fotade av mig)

onsdag 7 januari 2026

Halvårskoll... 2025 har gått förbi!

Kära vänner! Nu när vi passerat 2025 känns det fint att stanna upp 
och reflektera över vad jag gjort det senaste halvåret. 
Det är en vacker känsla att se tiden som en gåva och verkligen njuta av varje dag. 


För mig handlar det om att vara närvarande, skapa minnen och ta in nya upplevelser... 
vare sig det är att utforska nya platser, leka med barnbarnen, njuta av trädgården 
eller vara kreativ med pyssel, matlagning och andra små projekt hemma. 


 Att leva medvetet, uppmärksamma nuet och uppskatta vardagen är ett sätt 
att motverka känslan av att tiden bara "rinner iväg". 
När jag ser tillbaka på de senaste månaderna fylls jag av tacksamhet för allt jag sett, 
upplevt och alla stunder jag fått dela med familj och vänner.

Juli 2025... min sommar!


Juli började med att vi återvände från en underbar vecka på Karpathos. 
Solen, det turkosa havet och värmen gjorde verkligen gott, 
och jag kände hur kroppen och själen fylldes av energi. Efter semestern fortsatte 
sommaren här hemma, med vardagsliv och små utflykter som blev precis lika värdefulla. 

 Trädgården blomstrade som aldrig förr. 
Mina dahlior stod i full prakt, och jag kunde inte låta bli att gå runt och beundra varje blomma. 
Rosorna fick också sin egen stund... jag tog mig tid att promenera bland dem, 
lukta, titta på färgerna och njuta av hur trädgården levde. 
Det är något magiskt med att se allt man planterat växa och frodas. 

 Värmen gjorde att vi spenderade mycket tid vid vatten. 
Vi tog flera turer till Torsjön och vårt sommarbo... badade och kände oss helt fria. 
Även på balkongen kunde vi njuta av frukost i solen, 
en enkel stund som jag faktiskt längtar till.

 I köket skapade jag somriga favoriträtter, inspirerade av Grekland och svenska smaker. 
Det blev mycket matlagning, bakning och små experiment... något som både jag och familjen uppskattade. 

 Vi firade också sommaren med små festligheter. 
Det blev kräftskiva, bokklubbsträffar och besök av goda vänner, barn och barnbarn. 


augusti... 
Augusti var en varm, innehållsrik månad där jag fortsatte njuta av sommaren, 
gemenskap med nära och kära, och dagar fyllda  med både festligheter och kulturella utflykter. 


 I början av månaden firade jag min fina dotter Ida som fyllde 36 år. 
Det blev en dag fylld av kärlek och minnen, 
inte bara av den glädje hon ger i livet nu, utan också av hennes dramatiska start i livet. 
Att tänka tillbaka på hennes väg från prematur till den starka, vackra kvinna hon är idag. 

Mitten av månaden bjöd på en av sommarens höjdpunkter: årets kräftskiva. 
Vi dukade upp med svenska kräftor, räkor, havskräftor, kantarellpaj, västerbottenspaj 
och massor av somriga tillbehör. Det blev en festlig dag med både Frank och Alma.
Vi avslutade kalaset på balkongen med glass och blåbärspaj. 

Som avslutning på månaden tog jag mig till Feelgoodfestivalen på Sigtunastiftelsen i slutet av augusti.  
Vi promenerade genom den charmiga staden Sigtuna, åt räkmacka och njöt av fikapauser vid Mälarens vatten, och jag kom hem med både signerade böcker och ny läslust inför hösten.
 
Under hela månaden fortsatte jag också att ta tillvara på sommaren, kanske låta dagarna gå lite 
långsammare, njuta av det sista sommarvärmen hade att ge och känna hur livet liksom 
vibrerar lite extra när man fyller dagarna med både fest, kultur och vardagsmagi.


september... 


September började med att jag fick fira min älskade Alma som fyllde 7 år. 
Tänk vad tiden går! Att se hennes glädje när hon öppnade presenter... 
med färgpennor, ritblock, pysselkit och en söt Labubu gjorde verkligen hennes och min dag.

Strax därpå kom en påminnelse om kärleken i mitt eget liv: den åttonde bröllopsdagen med maken. 
Vi firade tillsammans med en trerätters middag på fin restaurang ute i den ljumma kvällsluften, 
där havets delikatesser och långsamma samtal skapade nya minnen att spara i hjärtat.
Inte nog med det... helgen efter hade vi det riktigt lyxigt med spa och god mat på Gränsö slott i Västervik.

Under september njöt jag också av sensommarvärmen, som kändes som en förlängning av sommaren. 
Efter jobbet blev det glass på Sandviksbryggan, middagar ute på balkongen och luncher på lokala favoriter. 
Det var enkla stunder... men så fyllda av sommarens sista ljus och värme.


oktober... 
Oktober blev en månad där höstfärger, lugn vardag, 
spännande utflykter och personliga reflektioner blandades i ett skönt tempo🍁 


 Månaden började med en stor dag! Min älskade Frank fyllde 10 år. 
Vi firade honom med paket, tårta och mys tillsammans, 
och jag kunde inte låta bli att känna stolthet över den fina, glada pojke han blivit.

Veckorna fylldes också med vardagslyx, där jag hittade tid för små stunder som gjorde så mycket gott: 
först en hörselkontroll som gick bra, följt av en mysig frukost i stan, spontana shoppingstopp 
och en bokad ansiktsbehandling som kändes som ren vardagsboost för själen. 

Jag och maken tog en härlig roadtrip till Söderköping, där höstlandskapet 
visade sig från sin allra vackraste sida. Vi njöt av slingrande vägar, klarblå himmel, 
solsken och små pauser på charmiga kaféer längs Göta kanal.


november... 


Mitt i november kom också en dag då jag tog vaccin mot både Covid‑19 och influensa, 
något som kändes viktigt för min hälsa nu när vinterperioden närmar sig. 
Efter vaccineringen svängde jag in på Coop och jag kom hem med 
en nybakad lussekatt som blev en perfekt fika när jag kom hem. 

Temperaturen sjönk, och hösten gjorde sig påmind med nollgradigt väder och små frostnätter.
Vi fick en fin Allhelgona... gjorde fint vid gravarna och mina bröder och fruar kom hem till oss på kvällen.
Halloween blev ett roligt avbrott i vardagen. 
Vi klädde ut oss, pysslade med pumpor och barnen, och firade med små godishälsningar och skratt. 
Det blev en fin mix av lek, kreativitet och små rysliga detaljer som gjorde kvällen spännande🎃👻

En av månadens stora höjdpunkter var resan till Gotland och Fårö
Landskapet, havet, raukarna och de långa promenaderna gjorde resan oförglömlig. 
Vi njöt av stillheten, naturens kontraster och små utflykter till lokala caféer och butiker. 
Det var en perfekt paus från vardagen, där både lugn och upptäckarglädje fick plats.

Mot slutet av månaden klev vi in i adventstiderna, med adventljus som tändes, 
hyacinter och amaryllisar planterade och en lugn stund hemma. 
Jag passade också på att besöka bokhandeln och köpte flera julklappar, 
så nu var jag nästan helt klar med julklappsinköpen vilket kändes så skönt.

Jag avslutade november med en stilla känsla av förväntan och värme inför december
där julens magi verkligen började skapa sina första små gnistor i både hemmet och hjärtat.


december...
December blev en underbart varm och lång julmånad där gemenskap och vila fick stå i centrum✨


Månaden började med firanden av makens gulliga barnbarn Enzo 4 år och Lilly 7 år. 
Vi firade med paket, tårta, skratt och lek, och jag njöt av att se deras glädje och spänning.

Jonas, makens brorsbarn, fyllde 50 år! 

Vi firade med fest, och det blev en dag full av värme, gemenskap och fina minnen.

Och maken och jag passade på att gå på teater, vilket blev en härlig kulturell paus. 

Under julhelgen firade jag med nära och kära, vilket gjorde december extra varm i hjärtat. 
Jag fick fina julklappar som gjorde mig glad och ännu gladare var jag att få ge.
Och när året gick mot sitt slut kunde jag se tillbaka på julens alla ljus, smaker och värme med ett leende.

Mellandagarna blev ett härligt lugn efter julens festligheter. 
Jag hade två pussel på gång och fyllde dagarna med långa tv-stunder, serier och matlagning.


Halvårskollen blir en påminnelse om att värdera vardagen, 
njuta av nuet och fylla livet med små och stora glädjeämnen.

Allt gott till dig min kära läsare!

Kram till alla... Anna
(bilder fotograferade av mig)

måndag 5 januari 2026

Trettondagsafton✨


 Kära vänner! Vilken vinter vi fått och den ser ju ut att hålla i sig ett tag till. Älskar't!




 Det var på trettonhelgen de tre vise männen, vägledda av Betlehemsstjärnan, 
kom till den nyfödde Jesus i Betlehem för att överlämna sina gåvor. 




 Jag tycker att det är en fin tradition att duka upp till en festlig middag för att fira trettonhelgen. 


Sedan är det dags att ställa om och börja förbereda sig för vardagens rutiner igen. 
 I övermorgon är jag tillbaka på jobbet med en studiedag, och på torsdagen kommer eleverna. 
Skönt med bara tre arbetsdagar. En mjukstart!
Och vilken tur att jag trivs så bra på jobbet! Ja, jag älskar faktiskt mitt jobb. 
 Efter det är det bara FEM veckor till sportlovet, och jag räknar ner...

Och tänk: bara 20 månader kvar tills jag blir pensionär!

Dagens festmåltid blev anka med apelsinsås till hasselbackspotatis och grön sparris. 



Ibland kan jag få ett riktigt anksug. 
När jag sprang på två fina ankbröst kunde jag helt enkelt inte låta bli. 
Cointreau hade vi redan hemma, så planen var given. 
Allt blev sådär perfekt mjällt, krispigt och vansinnigt gott. 


Canard à l'orange betyder anka med apelsin vilket är precis vad denna franska klassiker är!
Sugen på anka? Bästa receptet hittar du HÄR! Pst... såsen var To Die For! 
Jag klickade i en msk blodapelsinsmarmelad!

Tarte tatin... magin i gjutjärnspannan🍎
När vi ändå var inne på ett franskt tema slängde jag ihop en Tarte Tatin.
Den klassiska franska äppelkakan som bakas upp och ner. 
Med våra egna äpplen (från frysen), smör och kanelsocker i botten och ett täcke av smördeg. 
Sen fick den gå klart i gjutjärnspannan i ugnen. 175°C i ca 30 min.


Alltid lika spännande att se resultatet när jag ska vända gjutjärnspannan... 
blir det äppelmos eller en perfekt tarte tatin? 
Den här gången gjorde jag den dessutom på frysta äpplen! Vet du vad? Den blev helt perfekt! 
 

Den vackra bruna nyansen kommer från en blandning av kanel och socker som jag hade 
kvar från i julas till risgrynsgröten. En oväntad rest som visade sig passa alldeles utmärkt här.



Enkel, rustik och alldeles ljuvlig till vaniljglass.
Receptet jag följde hittar du HÄR!


Ett riktigt fint avslut på julen blev det här hemma med Canard à l’orange följt av Tarte tatin. 
Festligt, franskt och alldeles underbart gott. Men än är inte julen riktigt slut hos oss. 
Nästa helg väntar julgransplundring med alla våra barn och barnbarn. 
Då blir det dans runt granen, skratt, stoj och så ska den ut. 
 Tills dess får jag njuta lite till av granen som står där, vacker mot vinterlandskapet utanför, 
och påminner om allt det mysiga som fortfarande dröjer kvar🎄✨


Må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!

Kram till alla... Anna
(Alla bilder fotade av mig.)