lördag...
Kära vänner! Nu har jag planterat ut alla dahlior och pelargoner som har övervintrat i garaget.
Även fyra tomatplantor och en slanggurka har fått komma ut på balkongen.
Det känns så härligt när allt börjar komma på plats och alla odlingarna vaknar till liv igen.
I år blir det ett riktigt jordgubbs- och smultronår! Om inte fåglarna hinner äta upp dem som i fjol.
När allt var planterat och vi precis hade ätit klart på balkongen
fick vi besök av Ida, Mike, Frank och Alma. Så KUL!!
Men det fanns också en sorgsen stund i dagen.
Franks gerbil Bluie hade somnat in under natten.
För ett halvår sedan var det Almas gerbil Kissie som gick bort,
så nu fick Bluie begravas bredvid sin lilla vän.
Det blev en liten fin och stillsam minnesstund.
Efteråt fikade vi och satt länge och pratade.


Frank blev förstås ledsen och tagen... Bluie hade varit hans vän i mer än fyra år.
Han ville stanna kvar hos oss över natten, och självklart fick han det.
Det är alltid mysigt att få rå om honom lite extra,
och särskilt fint att få tid tillsammans med ett barn i taget.
När de andra hade åkt hem satte vi och åt lite glass...
Och då landade plötsligt en gräsgrön guldbagge bredvid Frank.
Han blev överlycklig! Ja, han älskar insekter och alla möjliga konstiga små djur.
Frank sprang genast in och hämtade sitt gosedjur som han hade med sig som tröst... en dyngbagge.
Så han fick faktiskt två baggar som tröst efter Bluie. Den ena flög sedan iväg, högt upp mot himlen...
Fast man snart fyller 11 år och ska börja femman i höst är man faktiskt inte så stor ändå.
Gosedjur och insekter kan ge mycket tröst.
Vi fick en jättefin kväll tillsammans som avslutades med film, cola och chips.
söndag...
Söndagsmorgonen började med frukost på balkongen.
Helt underbart att kunna sitta ute igen! Det uppskattas otroligt mycket.
Frank fick sitt favorit-te... jordgubb med fläder... jättegott!
Vårt sommarbo...
Sedan ville Frank gå ner och fiska med sitt kastspö.
Vi fick flera härliga timmar nere vid vårt sommarbo, även om det inte blev någon fisk på kroken.

Däremot fångade Frank märlor... små räkliknande kräftdjur i den gula plåthinken.
Och dem kunde han studera länge.
Ja, han gillar verkligen sina små märkliga djur!















































