Vårdagjämning☀️

Vid vårdagjämningen är natt och dag ungefär lika långa. 

Och kanske framför allt, dagen är lika lång över hela jorden, 

vilket skänker en härlig känsla av gemenskap.

Kära vänner! Ja, det är vårdagjämning och fredag!

+12°C, strålande sol, vindstilla och en klarblå himmel... vilken start på helgen!

Fikabrödet, den grova limpan och helgbuketten är inhandlad.

Fredagskänslan är precis där den ska vara.

Och det bästa av allt... jag älskar att komma hem. Jag älskar hemma!

Där väntar min bästa vän sedan 20 år tillbaka. 

Och vi snodde ihop lunchen tillsammans, och den blev så där härligt smakrik och riktigt god! 
Det enkla är ofta det allra bästa, särskilt när man får laga och dela det tillsammans 

Pasta pesto med räkor

ruccola, tomater, zucchini, chili, citron och parmesan

Koka linguine (platt spagetti) i rikligt med saltat vatten och en skvätt olivolja.
Tips: Rör om då och då så att pastan inte klibbar ihop!

Hetta upp lite olivolja i en rymlig stekpanna. 

Fräs tärnad zucchini och två tomater på hög värme ca 4 min. 

Krydda med salt. Tillsätt citronskal från en citron, 

pressa två vitlöksklyftor och 2 krm chili flakes. Ta från värmen.

Blanda avhälld pasta med de frästa grönsakerna, 3-4 msk pesto och stora räkor.

 Servera med ruccola, finriven parmesanost och en citronklyfta. 

Och vet ni vad! Kaffet och kakan tog vi på balkongen... premiär!☀️
Det var så varmt och skönt, fåglarna kvittrade, och alla grannar var ute. 

Nu börjar vi verkligen se och höra livet omkring oss.

 Att höra barnen leka ute är som den vackraste musik... lite som skolgårdsljud. Älskar't! 

Ikväll, hörrni, blir det Muren kl. 20.00 på SVT, perfekt att njuta till lite tapas och ett glas rött.
Och sen fortsätter vi med Shetland... så bra TV!

 

Fredagsmys på hög nivå!

Må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!

Trevlig helg och Kram till alla... Anna

♥

(Alla bilder fotade av mig)  

Tulpaner, tulpaner🌷🌷

Kära vänner! Det är i de små stunderna det händer. 

En tulpanbukett med skira kvistar av forsythia på ett köksbord. 

Solljuset som faller in genom fönstret. 

En känsla av att något vaknar, både ute i världen och inom oss.

Våren är inte alltid högljudd. 

Ibland viskar den bara.

Tulpanens historia är dessutom fascinerande. 

Ursprungligen kommer den från Centralasien, men det var i Nederländerna 

som den verkligen fick sitt stora genomslag under 1600-talet. 

Under den så kallade tulpanmanin blev lökarna så eftertraktade att de såldes för enorma summor.

 Ibland mer än vad ett helt hus kostade. Helt otroligt att tänka på idag!

Snart är det ett år sedan jag själv fick uppleva tulpanfälten i Nederländerna.

Galet vackert är nog det enda ord som räcker till. 

Färgerna, oändligheten av blommande rader... ett minne som verkligen stannat kvar.

Ja, jag älskar tulpaner! Den här buketten fick jag av Eva i bokklubben, 

bara för att jag hämtade upp henne så vi kunde samåka till Söderköping. 

En sådan fin och oväntad gest. Jag blev så GLAD... och det var verkligen inget jag hade räknat med.

Små saker som dessa, en bukett blommor, en omtänksam handling, kan göra så mycket.

Ni som känner mig vet att jag älskar att planera... 

inte bara lektioner utan också små äventyr i livet. 

Gärna en sak i månaden, så att det alltid finns något roligt att se fram emot. 

Det behöver inte vara stort, bara något som sätter lite guldkant på vardagen.

Jag gillar verkligen framförhållning... att veta vad som väntar runt hörnet. 

Min kalender är ofta proppfull... men på ett härligt sätt. 

Det kan vara allt från nagelfix till att träffa barnbarnen eller gå på bio. 

Små och stora stunder som tillsammans blir livet.

Och nu har vi flera roligheter på gång!

Imorgon är det fredag och det betyder en liten tradition. 

Då blir det en sväng till finbageriet för att fixa fredagsfika till maken och mig. 

Efter det ett besök hos blomsterhandeln för att välja ut veckans fredagsbukett. 

Det är något speciellt med färska blommor som får hela hemmet att kännas levande.

Lunchen har jag också planerat, men den gör maken och jag tillsammans... 

Och det är nästan det bästa av allt!

Och förresten... har ni sett hur fin förra helgens bukett fortfarande är? 

Långa, slanka tulpaner i toner av vanilj och rosa. Som små karameller... eller som godis för själen. 

Må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!

Kram till alla... Anna

♥

(Alla bilder fotade av mig)  

Världens snällaste och mest omtänksamma mamma!

 Idag skulle min mamma ha fyllt 101 år. 

Det är fem år sedan hon somnade in, och saknaden känns fortfarande stor. 

Puss och grattis, älskar dig!

Mamma september 2016... två veckor innan pappa somnade in.

På bilden håller mamma ett vackert fång videkvistar. 

Vi hade alltid vide hemma vid den här tiden på året under min uppväxt.

Det hörde liksom våren till... de mjuka, silvriga knopparna i en vas på bordet.
För mig betyder vide just hemma.

Jag älskar de små, lena videkissarna... så enkla, men ändå fulla av liv och vårkänsla.

Den här bilden är så fin... mamma ligger och läser, helt uppslukad av sin bok. 
Bakom henne syns ett inramat fotografi på pappa.

Den här lilla scenen känns så varm och trygg, full av kärlek och närvaro.

Här är en bild från när mamma firade sin 18-årsdag tillsammans med sina väninnor i mars 1943. 

Hur vackra är de inte allihopa? 

Så tjusiga i håret, med linneduk, fin kaffeservis, sju sorters kakor och tårta... rena festligheten!

Här är en till av mina favoritbilder: mamma och pappa som fikar i gräset på vårens första dag. 

Så enkelt, så genuint och ändå så fullt av kärlek och glädje. 

Allra lyckligast var hon nog när hon var ute i naturen, i sitt rätta element… i ett hav med vitsippor.

När mamma var hos oss var det självklart att hennes plats var laminofåtöljen💛

Jag tycker om den här bilden… tagen 2016, första advent, den första december utan pappa. 

Den fångar så mycket värme, stillhet och minnen som alltid finns kvar.

Min mamma var utbildad retuschör och fotograf. 

Förr var det ett riktigt hantverk. Jag älskade att vara i mörkrummet och framkalla bilder.

Eller stå bredvid och se hur mamma retuscherade/redigerade bilder. Så kul!

Att fota och redigera bilder med mobilen... det var inte riktigt hennes grej. 

Ja, under dessa nästan 80–90 år har mycket hänt… idag fixar väl AI det mesta.

Tanken på att mamma och pappa är åter tillsammans ger så mycket värme och tröst... 

De delar fortfarande glädjen, lugnet och kärleken, precis som de alltid gjorde här hos oss.

Allt gott till dig min kära läsare!

Kram till alla... Anna

♥

(Bilder fotade av mig samt avfotograferade bilder.)  

Så blev det måndag igen!

Kära vänner! Igår planterade jag årets pensé vid entrén i den stora järnkrukan 

tillsammans med några videkvistar. Nu får vi hoppas att de kommer blomma och frodas. 

Tog också en runda i trädgården och vattnade tulpanerna som börjar titta upp, 

med TricoGarden... det enda som verkligen hjälper mot rådjuren! 

Snart, snart blommar det för fullt i mina rabatter. Våren är här! 

 Det var alldeles för länge sedan jag var hos frissan! 

Mitt gråa melerar sig faktiskt ganska snyggt mot det blonda, så det är inget jag störs av. 

Men längden... alldeles för långhårig! Så idag blev det klipp och slingor. 

Före & Efter! Känns alltid lika skönt efteråt. 

Efter frisörbesöket tog jag en sväng till min dotter Lotta. 

Vi åt lunch tillsammans hemma hos henne och vi fick en mysig stund att prata ikapp.

Senare på dagen var det dags att träffa mitt bokslukargäng. 

Den här gången var vi hemma hos Ulrika i Söderköping. 

Vi hade läst årets Augustpristagare Liken vi begravde av Lina Wolff, 

vilket gav oss mycket att prata om. 

Romanen kretsar kring skuld, minnen och hur det förflutna fortsätter att påverka våra liv.

Vi var ganska överens om att det var en bra bok, 

även om den inte riktigt nådde hela vägen fram för alla. 

I snitt fick den tre stjärnor, men den gav upphov till 

många intressanta diskussioner i bokcirkeln.

En riktigt trevlig avslutning på dagen.

Önskar dig min kära läsare en bra vecka!

Kram till alla... Anna

♥

(Alla bilder fotade av mig)