Livet är verkligen en berg- och dalbana, med både glädje och sorg,
ibland med bara några timmars mellanrum.
Igår träffade jag min plastikkirurg. Han gav ett väldigt gott intryck,
och det visade sig att han kände min make.
Han tog sig tid att förklara allt och svara på mina säkert 100 frågor.
Det kändes tryggt att ha maken med också,
som med sin liknande profession kunde ställa lite andra frågor.
Så nu är det bestämt! Den 24 november ska jag få två nya bröst!
Det kallas för DIEP-lambå när man bygger upp nya bröst med egen vävnad från magen.
En komplicerad operation, men samtidigt helt fantastiskt att få ett sådant erbjudande.
Jag känner mig både tacksam och trygg i beslutet.
Veckan innan blir det karantän för att undvika infektioner.
Det innebär att jag blir hemma halva november och hela december.
Om allt läker som det ska är jag tillbaka på jobbet som vanligt efter jullovet.
Det känns bra att ha en plan och något att se fram emot.
Men livet består ju inte bara av ljusa stunder...
Efter besöket på plastikmottagningen gick vi till min svägerska,
som ligger inlagd på US... bara en kort bit därifrån.
Där möttes vi av en stund fylld av sorg och smärta.
Det var fruktansvärt ledsamt att se henne så svårt sjuk.
Jag fick krama om min bror och deras barn med respektive som var där.
Vi grät tillsammans, och mitt i allt det svåra kändes det ändå fint att få vara där.
Att få klappa hennes kind, vara nära och ta farväl på det sättet betydde mycket.
Jag vill tro att hon hörde oss, trots att hon bara låg där och andades tungt.
♥
Så nära varandra glädje och sorg kan ligga.
Ena stunden planerar man för framtiden och ett nytt kapitel i livet.
I nästa står man inför det allra svåraste och påminns om hur skört livet är.
Man får försöka ta vara på stunderna,
hålla om varandra lite extra och vara tacksam för det som faktiskt är.
Men ikväll har vi unnat oss trots att tankarna och känslorna varit många de senaste dagarna.
Först ett besök på restaurang Urban Goat... mysigt och jättegott!
Därefter väntade Bo Kaspers Orkester, som firar 35 år
med den hyllade jubileumsshowen Il Magnifico!
Vilken fantastisk show!!
Den bokade jag redan i april, för ett halvår sedan…
och då hade jag inte en aning om att vi skulle åka på solsemester dagen efter!
Resväskorna står packade och klara...
Applåder! Bland det bästa jag någonsin har sett! Stående ovationer!
En kväll att samla kraft, känna glädje och bara få vara vi.
Livet rymmer verkligen så många kontraster!
♥Kvällens soundtrack...
Innan allt försvinner handlar om att stanna upp i stunden och belyser livets förgänglighet.
Åh vad jag gillar Bo Kaspers orkester... jazzig svensk soulpop med salsatoner.
Hon är så söt när hon sover, Utan dig, Den sista resan, Sjungande dig till sömns…
Nä, nu måste jag krypa ner i sängen, för flyget går tidigt imorgon bitti!
Min kära läsare, håll era nära extra hårt och glöm aldrig att
uppskatta de små ljusglimtarna, även när livet känns som allra svårast.
Om vi inte ses på Instagram... så ses vi här om en vecka!
Trevlig helg och kram till alla... Anna
♥
(Alla bilder fotade av mig.)
