Nu är det dags igen för bloggbrudarnas 10:a!

Kära vänner! Nu kör jag ännu ett gemensamt blogginlägg tillsammans med mina bloggande vänner! 

 Annika i Reston (USA), Anna i Portugal, Monica på Sturkö i Blekinge, Sara i Barcelona.

 Vi fem bloggare har för sjunde gången samlats kring ett nytt tema... Inspirationskälla!

Min inspirationskälla kan komma från många håll...
naturen, resor
andra människor
konst, musik eller böcker
egna tankar och känslor

Jag är en idéspruta! 

Ja, jag kan plötsligt känna mig motiverad att skapa, tänka nytt eller lösa ett problem. 

Maken undrar var det kommer ifrån!! Jo, jag har ett kreativt intellekt!

Här kommer inspirationsfrågorna... tio stycken, två frågor från varje bloggare. 

Häng på du också vetja!

• Finns det någon som lever det liv som du skulle vilja leva?

Jag tror inte att det finns en specifik person jag vill vara, men jag inspireras av människor som vågar leva på sina egna villkor. De som har hittat en balans mellan frihet, trygghet och att göra något de faktiskt brinner för. Det är mer känslan av ett liv jag dras till än en exakt person.

• Här och nu, vad behöver du inspiration till?

Just nu behöver jag inspiration till att våga ta steget mot pensionen och inte fastna i det som känns tryggt. Jag vill hitta modet att utvecklas, resa och upptäcka nya platser, men också landa i ett lugnare liv tillsammans med maken, mina barn och barnbarn. Ett liv med mer tid för det enkla... som långa frukostar och stunder att verkligen vara närvarande. 

• Berätta om ett tillfälle när du blev inspirerad till att ta ett helt nytt steg i livet?

Det var efter min skilsmässa... ett fritt fall efter 22 år tillsammans, mer än halva mitt liv då. Plötsligt stod jag ensam med två döttrar och en knapp lärarlön, samtidigt som deras pappa försvann och under många år bodde han i Kina.

Det var en omvälvande tid, men också början på något nytt. Jag tvingades hitta min egen styrka och ta steg jag aldrig tidigare vågat. Jag var ensam i tre år, och även om det var tufft, växte jag mycket som människa.

Sedan, när jag minst anade det, stod han där... mannen i mitt liv. Han blev senare min make, och idag har vi levt tillsammans i 20 år. När jag ser tillbaka var det där steget, hur svårt det än var, något jag är väldigt glad att jag tog.

• Vad är det som får din inspiration att flöda mest av allt och vad tycker du bäst om att göra då?

Min inspiration kommer oftast när jag får tid att tänka fritt utan stress eller krav. När jag får vara kreativ och bara låta tankarna flöda. Då tycker jag mest om att fotografera, måla, skriva, reflektera, planera eller prata med någon om idéer och möjligheter. 

• Vilken tid på året är den mest inspirerande för dig?

Våren är nog mest inspirerande för mig. Det känns som en nystart... ljuset och värmen kommer tillbaka och allt börjar om på något sätt. Det påverkar mitt humör och gör att jag får mer energi och fler idéer. 

• Tidningar och böcker du gärna tar till som inspirationskälla?

Jag dras till kokböcker och modemagasin eftersom de kombinerar det visuella med kreativitet i vardagen. Kokböcker, som de av bl.a. Monika Ahlberg och Anna Bergström. De inspirerar genom färg, uppläggning och stämning... inte bara recept. Modemagasin som Vogue, Femina och Damernas värld visar hur stil och uttryck kan formas genom detaljer. Interiörtidningar... Sköna hem och Lantliv gillar jag också.

Båda ger idéer om hur man kan skapa, kombinera och uttrycka sig både praktiskt och estetiskt. Men tyvärr har den digitala världen tagit över mer och mer. Förr prenumererade jag på flera av dessa tidningar men inte nu längre. Extra kul att få komma till frissan och få bläddra i en riktig tidning som Damernas värld och Sköna hem!

• Vad brukade fascinera och inspirera dig som barn/ungdom?

När jag var yngre var jag väldigt nyfiken och gillade att skapa och utforska nya saker. Den sidan finns fortfarande kvar, men jag märker att jag ibland inte ger den lika mycket utrymme längre som jag borde. Men jag har fortfarande den nyfikna lilla flickan kvar i mig.

• Vad har du upplevt nyligen som kändes inspirerande – och varför fastnade det?

Något som inspirerade mig nyligen var faktiskt ett modeinlägg jag såg. Det kanske låter ytligt, men det väckte mycket kreativitet hos mig och gav mig idéer till lite nya kläder... nästan som en liten drömvärld. 

Jag följer också flera kreativa konstnärer på Instagram, och deras uttryck, färger och mod att skapa inspirerar mig verkligen. Det fastnade nog extra mycket eftersom jag själv jobbar mot en utställning i juli och känner att jag behöver fylla på med nya intryck och energi just nu.

• Vad gör du när du saknar inspiration?

När jag saknar inspiration försöker jag inte tvinga fram den. Istället tar jag ett steg tillbaka, byter miljö eller gör något helt annat eller ingenting. Sitter bara och tomglor. Ofta kommer inspirationen tillbaka när jag släpper pressen. 

• Hur påverkar sociala medier våra inspirationskällor?

Jag tycker att sociala medier både kan inspirera och påverka negativt. Det är lätt att jämföra sig med andra, men samtidigt kan man hitta nya idéer och perspektiv. För mig handlar det om att vara medveten och välja det som faktiskt ger mig energi. Och det har jag blivit bra på!

Allt gott till dig min kära läsare!

Kram till alla... Anna

❤

(Alla bilder fotograferade av mig)

Medelhavet visade sig i olika skepnader dag efter dag...

 

Kära vänner! Här ligger jag och fascineras av Medelhavet...

☀️Kreta del II🇬🇷

Ena dagen låg havet nästan spegelblankt och glittrade stilla i solen. 

Nästa dag kom vågorna rullande med kraft och liv, 

som om Medelhavet ville visa en helt annan sida av sig självt. 

Det är något speciellt med att ligga vid stranden och bara titta ut över vattnet...

 samma hav, men ändå aldrig riktigt detsamma.

Här nedan ligger maken och lapar sol i det turkosa...

Färgerna skiftade från turkost och klarblått till djupare 

nyanser av blått beroende på ljus, vind och tid på dagen. 

Ibland lockade havet till långa bad och andra gånger räckte det att 

bara lyssna till vågornas brus och känna den salta vinden mot huden.

Dessa två hundar var ett riktigt radarpar. 

På dagarna sprang de längs stranden, jagade vågor och lekte tills tassarna blev trötta. 

De höll alltid ihop, sida vid sida, som om de visste exakt var den andra var hela tiden.

På kvällarna tog de sig in till stan och flanerade bland människor, ljus och ljud. 

Även där hade de koll på varandra... en blick räckte för att förstå vart den andra var på väg. 

Det fanns något fint och tryggt i deras sätt att vara tillsammans. De såg verkligen mysiga ut.

Solstolarna hörde till hotellet, så både badlakan, solstol och parasoll ingick i priset. 

Annars är man ju van vid att behöva betala extra för allt sådant.

Maken och jag pratade om hur det var förr när vi började resa till Grekland. 

Då låg vi direkt på stranden hela dagarna utan parasoll och tänkte knappt på solen. 

Det hade vi aldrig klarat idag! Nu känns skuggan under parasollet nästan livsnödvändig. 

Jo, vi har nog blivit lite äldre med åren. Hahaha!!

Servicen vid hotellstranden var dessutom toppen. 

Dagens lunch blev oftast en grekisk sallad, 

men ibland slank det gärna ner en liten miniburgare också. 

Och varje dag startade jag med nypressad apelsinjuice i solen... semesterkänsla på riktigt.

Sista dagen gick det stora vågor på Medelhavet... framför oss låg horisonten mörkblå. 

Havet såg dramatiskt ut, som om det ville visa upp en sista föreställning innan vi skulle resa hem. 

På kvällarna förvandlades Medelhavet till en varm pastellpalett. 

Färgerna skiftade långsamt från ljusa toner till mörkare nyanser medan solen sjönk ner mot horisonten. 

Himlen och havet smälte nästan ihop i rosa, aprikos och mjukt blått. 

Det var sådana kvällar man bara ville stanna kvar i och titta på lite längre.

Just den där variationen gör Medelhavet så fascinerande. 

Det lever sitt eget liv och skapar en känsla av lugn, frihet och respekt på samma gång. 

Må solen lysa på dig min kära läsare var du än befinner dig!

Kram till alla... Anna

❤

(bilder fotograferade av mig)

Idag är det min dag!

  Och den har fyllts med glädje, skratt och allt som gör mig lycklig. 

Tänk, tiden går! Född 1963… och nu har det gått 63 år. 

En äkta 63:a... både i årtalet och åldern. 

Det händer bara en gång i livet att siffrorna stämmer så perfekt. 

Lite magi i kalendern, och en påminnelse om hur fort åren rinner iväg… 

Men också hur mycket liv som ryms i dem.

Fast 63!! Kan det verkligen stämma?!! Nej, bara en massa erfarenhet!

Precis så är det... definitivt inte 63 år... Jag vänder på siffrorna!

 36 år + 27 års erfarenhet! Så är det, så det så! Hahaha!!

Born in the 60's

Raised in the 70's

Partied in the 80's

Parenting in the 90's

GRATEFUL!

Idag firade vi i det lilla... precis så där varmt och fint som det kan bli 

när man samlas kring god sushi, prinsesstårta och människor man tycker om. 

Ida, Mike, Frank och Alma kom förbi, och vi bjöd på sushi som verkligen gjorde succé! 

Frank tackade till och med Jesus för att det var så gott, och Alma höll med, “supergott” var betyget. 

Faten blev helt renrakade, så det får nog räknas som ett väldigt gott betyg.

Ja, vi blev alla proppmätta efter sushin, så maten fick sjunka undan en stund 

innan det var dags för prinsesstårtan och kärleksmumsen.

Frank hade så mycket spring i benen att han gick ut och gungade i full fart.  

Alma satte sig lugnt och ritade så fint. Det blev en så där härlig blandning av liv och lugn. 

Så blev det dags för prinsesstårta och kärleksmums... en riktig festkombination.

Lotta ringde och gratulerade mig i morse. 

Hon hade gärna varit med idag, men det orkade hon inte riktigt. 

Istället ska vi äta lunch tillsammans imorgon och ha det lite mysigt bara vi två. 

Det ser jag fram emot.

Middleaged teacher´s Wardrobe Diary

Kände mig jättefin i en gammal favorit... T-shirt i vaniljgult från Odd Molly 

till en drömkjol i sammet med paljett- och pärlbroderier.

Tack universum för ännu ett varv runt solen!

Nu kör jag på 63... omgiven av mina nära och kära!

Allt gott till dig min kära läsare!

Kram till alla... Anna

❤

(bilder fotograferade av mig)