Hej alla vackra själar! Hoppas ni har det bra!
Vet inte var jag ska börja... dagarna de går och går efter varandra!
Tiden räcker inte alltid till. Nej, det gör den inte... men som för det mesta så går det precis.
Vet inte var jag ska börja... dagarna de går och går efter varandra!
Tiden räcker inte alltid till. Nej, det gör den inte... men som för det mesta så går det precis.
Förra veckan kom jag igång med min träning i alla fall. Känns jätteskönt!
I onsdags startade även min konstnärskurs... måla stora feta färgglada blommor i akryl.
Älskar ju att fotografera blommor. Så jag tänkte att det även skulle vara läckert med stora akrylmålningar.
Ute ÄR det höst! Ömsom sol, ömsom regn... hopp mellan glädje och sorg!
Ja, emellanåt kommer det över mig att pappa är borta... blir ledsen!
Mitt i allt har vi firat Frank ETT år två gånger... och det gör mig glad! Det har varit jättemysigt.
Det här fina köket och minigitarren på väggen fick Frank i födelsedagspresent av sina föräldrar.
Gott med första födelsedagstårtan... ett gräddigt hjärta.
Av oss fick Frank en sänghimmel, jättesöt Mini Rodini-tröja med rådjur,
Polarn o Pyret-snickisar och en Ruben-docka som ser ut som honom själv.
Vi månar om mamma också som har förlorat sin livskamrat. I helgen var hon hos oss.
Hon älskar att baka. Det piggar upp! Så vi hjälptes åt att baka till Franks släktkalas i söndags.
Hon älskar att baka. Det piggar upp! Så vi hjälptes åt att baka till Franks släktkalas i söndags.
Oj, oj vilket tårt- och kaffekalas det blev!
Franks farfar hade gjort en jättefin dinosaurie-pinchata fylld med godis.
Och vilken tårta Franks farmor hade bakat. En tårta med en dino-värld.
Mannen i mitt liv är ett stort stöd i allt, Frank är ett lyckopiller och vi har alla varandra.
Kram till alla... Anna
♥
(bilder fotade av mig)
18 kommentarer:
Å vilka fina bilder du visar och vad fint du skriver om både glädje och sorg.
Så fint att din mamma får vara med och baka...
Man kan nog inte förstå den känslan att förlora sin livskamrat efter så otroligt många år...
Kram fina du!
Katarina
En kämpig tid för er nu som pendlar i ömsom sorg och ömsom i en massa glädje och kärlek.
Kram Mamma C
Förstår att det känns mycket och roligt och sorgligt om vartannat. Baka är fint! Terapeutiskt och det grundar en tror jag. Likaså akrylmålarkursen låter jättekul och i samma linje.
Jag har haft ett infall att jag ska försöka hitta en korrespondenskurs i akvarellmålning, en som jag kan göra i egen takt men där man får utvidga tekniken och få lite feedback. Finns rätt många att välja på men hittills har jag inte lyckats lista ut vilka som är bra och prisvärda. Får se om jag får till det.
Stor kram och hoppas du känner att du hinner med sorgearbetet mitt i alltihop.
Åhhh, livet är tufft ibland...tyvärr!! Tur Ni har varandra och underbaraste Frank mitt i allt det jobbiga!! Stor bamsekram till Dig, vännen!
Tisdagskram från Kate
Tack! Känns bra att ha mamma hemma hos oss över helgen och hon kan baka hon! Kul!
KRAM!!
Ja, men det går bra! Mest mamma jag känner för just nu! Tur vi har varandra!
KRAM!!
Tack! Att baka är en lisa för själen. Mysigt att göra det tillsammans med ett proffs/mamma också.
Låter spännande med en onlinekurs. Det är verkligen kul och rogivande med akrylmålning!
KRAM!!
Tack! Det är verkligen tur vi har varandra och lilla Frank.
KRAM!!
Finaste, fina Anna!
Vilken otrolig tur att ni har förmågan och kan känna glädje och lycka mitt i sorgen.
Ni är en så fin familj och att ni värnar om och tar hand om varandra är så självklart.
Kul med målarkurs och att måla stora färgstarka blommor, måste ju passa dig perfekt! Vill gärna se dina konstverk sedan.
Vilka fantastiska bakverk och tårtor ni fixat till Franks kalas. Ser både gudomligt fina och goda ut.
Ta hand om dig och de dina nu.
Höstkramar Pia
Tack för din fina kommentar hos mig!
Du gör mig alltid så glad :)
Puss och kram!
Livet går verkligen upp och ned. Härligt att du har många härliga människor runt omkring dig. Han är för söt lille Frank.
Många varma kramar till dig.
Petra
Hej kära du! Tack! Ska visa mina alster om jag blir nöjd med dem :-)
KRAM!!
Å :-) Tack själv! Tur Fb finns så jag ser dig då o då. KRAM igen!
Tack! Det säger min mamma också. Det är tur att hon har så många omkring sig.
KRAM!!
Precis, sorgen och glädjen. Förstår att sorgen ibland totalt tar över. Peters mamma dog ju i somras, och ibland sköljer sorgen över P. Min svärfar säger att det är ömsom tunga dagar, ömsom gråt blandat med den glädje som finns i vardagen, trots allt. Bästa trösten är nog en liten söt pojke, som Frank. SÅ söt.
Stora, varma kramar till dig från mig!
Tack! Precis så är det... och så får det vara! Frank är är så stor glädje för oss alla!
KRAM!
Hej!
Stackars din mamma, förstår att hon har det jobbigt nu, efter alla år tillsammans. Tur att hon har er alla i familjen. Att det kommer över dig ibland förstår jag verkligen, i januari är det två år sedan min mamma gick bort och sorgen kommer fortfarande ibland, när man minst anar det. Men som du säger, en stor tröst är ju de nya små liven, vilken glädje!
Så söt han är lilla Frank, så gulliga bilder, så fin den när han tittar på dockan! Och när han ser förundrar på tårtan med ljuset! (Vi har också köpt dockor till alla barnbarnen när dom fyllt 1 år).
Ha det så fint
Kramar Anncathrine
Tack finaste du! KRAM!!
Skicka en kommentar