Mina tankar om julen... traditioner, minnen och det som verkligen betyder något!
Julen har alltid haft en alldeles särskild plats i mitt hjärta.
Jag älskar stämningen, ljusen och förväntningarna...
Men framför allt älskar jag känslan av att vara tillsammans med familjen.
För mig är det just tillsammansskapet som gör julen magisk.
Här kommer julfrågorna som några av er bloggare och läsare har skickat in.
Era namn finns med efter varje fråga... så roligt! Nu har jag svarat på alla era frågor.
Häng på ni också!
- Har du någon speciell jultradition som du aldrig skulle hoppa över? (Lillasyster)
Oh ja! Det finns flera saker jag inte kan tänka mig att strunta i. Att vara tillsammans med mina barn och barnbarn och att ha en äkta julgran är en självklarhet. Men det viktigaste är att ha krubban framme, precis som det alltid varit. Den har funnits där sedan jag var liten och påminner mig både om tradition och trygghet.
- På vilka sätt skiljer sig den jul du önskar dig från den jul du faktiskt brukar uppleva? (Jessica)
Tidigare, innan min medicinering, brukade jag slå på stort och fixa jul för alla. Jag bar hela högtiden på mina axlar, både för min egen familj och för makens. Det var mycket värme och glädje i det... men också enormt mycket arbete, planering och energi. Idag finns inte den orken kvar, och det är något jag försöker förhålla mig till med lite mer vänlighet mot mig själv.
I min perfekta värld skulle julen firas hemma. Lugnt, stilla, nära. Bara jag, min lilla familj och ett par dagar utan måsten eller logistik. Men, precis som för många andra, blir verkligheten ofta en kavalkad av firanden, traditioner och släktträffar... ibland också med makens släkt. Det är fint på sitt sätt, och jag uppskattar att få dela högtiden med fler, men önskejulen i mitt hjärta är ändå lite mindre. Lite mer intim. Lite mer stillsam.
- Vad är viktigt för mig på julaftonsmorgon? (Monika)
Att få en lugn start. Att ingen stressar. Att vi äter frukost tillsammans och låter dagen växa fram i sin egen takt. Jag tycker om när julmorgonen känns mjuk... som om hela världen tagit ett djupt andetag.
- Får julens religiösa bakgrund någon plats i mitt firande? (Znogge)
Ja, absolut. För mig handlar julen även om att fira Jesu födelse. Det behöver inte vara särskilt stort eller pampigt, men jag tycker om att påminna mig om varför vi firar från början. Krubban hjälper till att hålla den delen levande. Samt besöka kyrkan innan jul... tycker om adventsgudstjänst.
- Tycker ni det är viktigt att det är julmat som gäller på matbordet när det är julafton? (Carin)
För mig... gärna, men inte slaviskt. Jag tycker om traditionella smaker, men jag tycker ännu mer om att det är god mat och att vi äter tillsammans. Julmat är härligt... men det viktigaste är att ingen stressar ihjäl sig i köket.
- Har ni pysselkvällar där ni gör egna julklappar och/eller skapar julprydnader? (Karin)
Jag älskar att pyssla och skapa. Det känns så varmt och personligt. Julpysseldag har vi i skolan där eleverna gör julprydnader eller kanske till och med en och annan julklapp… det är sådant som gör december extra mysigt i skolans värld. Även om jag inte gör det själv hemma, så älskar jag stämningen kring det. Mitt pyssel hemma är att slå in julklapparna fint och fixa maten.
- Har du upplevt en jul du helst vill glömma? (Marika)
Jag har i stort sett bara positiva julminnen. Men julen 2003, när jag var nyskild, var speciell på sitt eget sätt. Det som gjorde mest ont var att se sorgen hos min dotter Ida, som då var 14 år. Samtidigt blev den julen också början på något nytt... vi skapade en egen, ny och väldigt fin jultradition tillsammans.
Men det finns en jul som för mig mest känns som ett svart hål. Det var under covid, när min mamma inte fick fira tillsammans med oss. Jag minns hur allt kändes overkligt, som om tiden stod still och ändå rusade förbi samtidigt.
Det gör ont att tänka tillbaka på den tiden, och ändå är det som om minnet av den nästan suddats ut. Jag minns egentligen ingenting, bara känslan av att det var hemskt.
Kanske är det så kroppen skyddar oss ibland. Genom att låta vissa stunder försvinna i mörkret, för att vi ska kunna gå vidare mot ljusare jular.
- Vilket är ditt bästa julminne från när du var liten? (Lisa)
Utan tvekan när jag fick min Malibu Barbie 1971, jag var 8 år. Jag minns fortfarande hur lycklig jag blev! Fick även Barbiekläder av mina bröder. Det var som om hela världen glittrade lite extra den dagen. Har dockan kvar och jag har faktiskt köpt en "gammal" Malibu Barbie i ursprungskartongen! Det var stort när jag fick tag på den. Eller när jag fick Lp'n Changes One Bowie 1976 i julklapp av min bror Emil. Det glömmer jag aldrig, jag 13 år och överlycklig! Tänk, det ÄR 49 ÅR sedan!!
- Vad var mest minnesvärt från förra julen – och vad vill jag ta med mig vidare? (Nilla)
Det mest minnesvärda var den där mjuka, varma känslan av att allt föll på plats. Skratten, lugnet, små stunder som bara kändes rätt. Det jag tar med mig är att inte planera för mycket... att låta julen få vara lite mer som den blir. Det jag gärna gör mindre av i år? Stress. Försöka inte hinna allt, utan välja det som faktiskt betyder något.
- Om du kunde uppfinna en helt ny jultradition som alla måste följa, vad skulle det vara? (Jag, Anna, fick hänga med på ett hörn!)
Om jag fick uppfinna en helt ny jultradition som alla måste följa, skulle det vara att ingen får fira jul ensam. Varje hushåll skulle öppna dörren lite extra... bjuda in en granne, någon som är ny i området eller någon man vet annars sitter själv. En tradition där gemenskapen är självklar och där vi ser varandra.
18 kommentarer:
Vad roligt att läsa dina svar Anna och att du älskar julen är väldigt tydligt. Gör mig glad att du inte stressar och känner en massa måsten utan att lugnet och gemenskapen får det största utrymmet. Kramar
Jag gillar verkligen värmen som jag känner i detta inlägg, hur gott det känns med jul i Annas värld. Jag förstår att det har blivit nya omständigheter i samband med förändrad hälsa. Fint att det inte förtagit glädjen. Älskar dina bilder och det fina och hoppas att årets jul kan bli till ett magiskt minne av många olika orsaker... Skickar varma julekramar!
Halloj!
Så skoj att läsa dina svar på julfrågorna.
Jag fixade alltid julen till oss alla när vi bodde i Sverige tyckte det var skoj men tror inte jag hade orkat det idag heller.
Ha en fin torsdag.
Kram Carin
Så intressant och trevligt att läsa frågorna och dina svar! Ja, gemenskapen håller jag också högst. Och gärna lite svensk julmat och inte för stressigt. Så fina foton som alltid på din blogg! Jag önskar dig en fin 3:e advent! Kram, Annika
Gomorron Anna!
Så fint att läsa dina svar :)
Ja, jag tycker du har fångat kärnan i vad som är viktigt på jul och det är att det ska finnas ett lugn och att man bara ska ha det mysigt och fint tillsammans, jag håller med helt och hållet där <3
En fin tradition som du tänkte ut också, att ingen som inte vill ska behöva vara ensam, det vore väldigt drömmigt :)
Ha en fin dag, och jaa, en fin jul förstås!!
Stor kram!
SÅ roligt att läsa svaren här, Anna! Du älskar julen, lika mycket som jag. Men du är lite flexiblare, tror jag. Känner mig stockkonservativ, haha.
Absolut, håller med dig. Jag skulle också vilja fira julen med en lite mindre grupp på juldagen. Ogillar flänget så mycket den dagen. Julafton med min kompis Susanna och hennes familj tycker jag om.
Så fint du och dina flickor ändå fick efter skilsmässan, du skapade nya, fina traditioner åt er alla.
Och Anna, att du gör mindre idag än vad du gjorde innan sjukdomen är helt förståeligt. DET är vi kvinnor som roddar julen, inget snack om den saken. Utan oss--ingen jul. KRAMAR!!!
Det är ju just det där att något som är så fullt av sorg kan vända och bli till något nytt och finare. Vackert! Vackert också det där med att försöka få med någon som sitter ensam. Kram Marika
Jag är ingen bloggbrud, men håller starkt på att traditioner är värda att bevara. Julen är nog den mysigaste av dem och en tradition jag personligen hade i många år var att under uppesittarkvällen ta ett glas rökig whisky tillsammans med en ask av Cloettas Romerska bågar. Tyvärr tillverkar man inte längre denna choklad i ask, så där försvann en tradition.
Lite OT. På min andra blogg lade jag ut ett inlägg med anknytning till Oxelösund.
https://tystberga7.wordpress.com/2025/12/10/bankhuset/
Lite förberedelser behövs ju... men annars, tänk vad skönt att slappna av och ta det som det kommer. Balansen mellan att planera och sedan uppleva i nuet är det svåra men fina att få till. Alla saker som man vill hinna behöver ju inte vara med varje år.
Hej Anna! Åh tack snälla! För mig betyder julen verkligen lugn, värme och gemenskap. Hoppas du också får en mysig och stressfri jul. KRAM
Hej Monnah! Åh, tack fina du för dina ord! Det har absolut blivit en del förändringar med hälsan, men jag försöker hålla fast vid det som ger mig glädje och julen är en av de sakerna som alltid lyckas värma lite extra. Blir så glad att du känner värmen i det jag delar, och att du tycker om bilderna. Jag hoppas också att den här julen får bli något riktigt fint och minnesvärt. KRAM
Halloj Carin! Jag kan tänka mig att du gjorde det så fint när du fixade julen hemma i Sverige. Det är verkligen mycket jobb, även om det är roligt också, så jag förstår helt att det känns annorlunda idag. Önskar dig en fin torsdag du också. Anna
Hej Sara! Tack snälla! För mig är verkligen lugnet, värmen och tiden tillsammans det som gör julen speciell, så det känns fint att du känner likadant. Och ja, tänk om ingen behövde vara ensam om de inte ville... vilken underbar tradition det vore i verkligheten. Önskar dig en fin dag och en alldeles magisk jul! KRAM
Hej Annika! Tack snälla! Gemenskapen är verkligen det viktigaste, och jag håller helt med... lite svensk julmat och en lugnare takt gör så mycket för stämningen. Så fint att du uppskattar mina foton, det betyder mycket. Önskar dig också en mysig och fin 3:e advent! KRAM
Hej Annika! Tack snällaste du, så glad jag blir att du tyckte om att läsa! Ja, julen ligger mig verkligen varmt om hjärtat, och jag älskar att du älskar den lika mycket. Haha, lite konservativitet hör ju nästan julen till, tycker jag!
Jag håller helt med dig om julen… det där flängandet kan verkligen ta musten ur en. En mindre grupp och mer stillhet vore helt perfekt, och så fint att du trivs så bra hos Susanna och hennes familj på julafton.
Ja, jag gör mindre idag, och det får vara okej. Du har så rätt... vi kvinnor håller ihop julen mer än vi kanske alltid vill erkänna! Utan oss skulle mycket falla platt. KRAM
Hej Marika! Tack snälla! Precis, det är något väldigt speciellt med att kunna vända sorg till något nytt och fint. Det ger hopp och värme. Och ja, att tänka på dem som sitter ensamma känns viktigt, det lilla kan göra så stor skillnad. KRAM
Hej Stefan! Jag håller verkligen med... traditioner är något alldeles speciellt, och julen är verkligen höjdpunkten på året på det sättet. Tack för tips om Oxelösund. Ska titta in där nu meddetsamma! KRAM
Hej Nilla! Exakt, det där med balans är verkligen nyckeln! Lite förberedelser gör julen lättare, men det är ju ändå stunden man lever i som blir det finaste. Så sant att man inte behöver hinna med allt varje år... ibland är det de små, enkla stunderna som blir mest minnesvärda. KRAM
Skicka en kommentar