Igår fredag blev det en riktigt härlig kväll...
AW och bio igen med min gamla barndomsvän Annika och Katarina, en kompis till henne.
Vi började kvällen på Fräcka Fröken där jag åt något riktigt gott.
Jag beställde in en korg med en stor hög nyskalade räkor på en bädd av pommes frites!
Och det var faktiskt en oväntat bra kombination! Så gott ihop!! Helt nytt för mig.
Tänk att man aldrig blir för gammal för att våga prova något nytt!
Där satt vi länge och hade det trevligt och pratade om film och musik.
Precis en sådan där kväll som fyller på energin.
Klockan 19.00 började filmen i stora salongen på Cnema... och den var näst intill fullsatt!
Jag hejade till och med på en elev som var där med sin familj. Kul!!
Ja alltid lika roligt att ses även utanför skolans värld.
Vi såg Epic: Elvis Presley in Concert... och vilken upplevelse!
En storslagen fest för både ögon och öron. Mäktig, pampig och känslofylld.
Wow, vilka musiker han omgav sig med! Det gick inte att sitta still! Jag ville bara digga med.
Samtidigt kom både lyckan och sorgen över mig. En riktigt sevärd film!
I torsdags var det dags att träffa tre av mina vänner från mitt kära bokslukargäng.
Ulrika hade fixat så fint på sitt jobb, hon jobbar på Komvux,
och vi satt i deras personalrum och hade det riktigt mysigt.
Den här gången var vi rörande överens om boken vi läst, och det händer inte ofta!
Alla gav högsta betyg! Även av Ellen och Maria som inte var med.
Boken var Tusen bitar av Marcus Jarl. En bok som verkligen berörde och stannade kvar.
Till nästa gång ska vi läsa vinnaren av Augustpriset 2025: Liken vi begravde av Lina Wolff.
Det ser jag verkligen fram emot! Det blev en så där varm och mysig bokkväll.
Och när jag satt där i soffan och tittade ut genom fönstret hände något speciellt...
Jag såg min allra första egna lägenhet! Inte bara min, utan mina barns pappas och min.
Jag trivdes så otroligt bra där. Jag tror det var 1983 som vi flyttade in.
Jag läste franska i sex år i skolan och drömde om att en dag få bo under takåsarna i Paris!
Men det blev under takåsarna i Norrköping istället... och det blev ju inte så tokigt det heller.
Det fyrkantiga fönstret, längst till vänster, var vardagsrummet.
De två smala bredvid var sovrummet.
Det lilla i mitten var dusch och toalett. De två smala bredvid var köket.
Så tydligt jag ser det framför mig... och så många roliga minnen som ryms där.
Tänk vad en bokkväll kan väcka till liv.
Mitt i allt har jag även hunnit med en träff med mitt damgäng... min kära hemgrupp hemma hos Berit.
Vi ses var tredje vecka, och det har verkligen blivit
en av de där stunderna jag bär med mig länge efteråt.
Att få samlas hemma hos Berit, slå sig ner med en kopp te,
dela livet, skratta och ibland också prata om det som skaver... det är så värdefullt.
Det är något särskilt med de här kvällarna.
Ingen stress, inga krav, bara närvaro och gemenskap.
Vi har lärt känna varandra på djupet genom åren,
och det skapar en trygghet som betyder mer än man kanske alltid sätter ord på.
En riktigt fin stund tillsammans... och jag är så tacksam för den.
Allt gott till dig min kära läsare!
Kram till alla... Anna
♥
(Alla bilder fotade av mig)
