Kära vänner! I mars fick jag fruktansvärt ont i min vänstra axel.
Jag kunde knappt klä på mig eller göra vissa saker.
Då gick tankarna förstås vidare,
och via onkologen fick jag göra en kontroll för att utesluta skelettcancer.
Det blev skiktröntgen... och ingen skelettcancer. En enorm lättnad.
Men så hittade de två andra bifynd: "trådar" i lungorna och en liten "ärta" i huvudet.
Jag är ju född positiv, så jag blev aldrig riktigt orolig.
Jag kände mest att det var bra att det upptäcktes när jag ändå gjorde skiktröntgen.
När det gäller lungorna går jag nu på kontroll hos lungmedicin och ska tillbaka om ett halvår
för en DT, så att de kan se att det inte blivit värre. Just nu är det i alla fall inget allvarligt.
Och axeln då? Jo, det visade sig vara frozen shoulder!
Så där har jag åtminstone fått en förklaring till smärtan och stelheten.
Och idag fick jag svar om min lilla 8 mm stora ärta.
Min make har nog varit betydligt mer orolig än jag.
Men det visade sig vara ett litet Meningiom... en godartad förändring i hjärnhinnan.
För säkerhets skull ska de dubbelkolla med neurokirurgen om de tycker
att fler kontroller behövs längre fram, så de återkommer om det.
Så just nu är vi båda två... maken och jag... väldigt lättade.
RIDÅ.
Allt gott till dig min kära läsare!
Kram till alla... Anna
♥
(bilder fotade av mig)
8 kommentarer:
Hej Anna,
Åååå, vilken lättnad!!! Fy så jobbigt det måste varit att gå och vänta på svar. Du är både stark och modig, beundrar både det och din härliga positiva förmåga. 🩷
Har även läst dina tidigare inlägg, fyllda av sommarglädje med familj och vänner.
Blir alltid så glad av att titta in här hos dig! Önskar dig en fin helg!
Kramar från Ninnie
Vad skönt Anna och vad skönt att de ändå fortfarande har lite koll./ Marie
Hej Ninnie! Tack fina du! Väntan har verkligen varit tuff, så lättnaden nu är enorm.
Önskar dig också en fin helg! (För mig är det helg varje dag.) KRAM
Hej Marie! Tack!! Ja, det känns verkligen som en stor lättnad. Och jag är så tacksam för att de fortsätter hålla koll framöver också. KRAM
Vilka underbara nyheter ändå, Anna! Förstår att det måste ha känts som en enorm lättnad att få detta besked. Min moster fick liknande besked om sina lungor för flera år sedan, men det blev liksom inget mer. De håller koll på henne, men det ställer inte till något. Vi får hoppas att du snart slipper det stela och smärtan, men även att oron får lätta (även om du är optimist). Stor kram!
Så skönt! Jag är också i grunden positiv men när man hitta r saker sådär sjunker min positivitet under skorna. Förstår precis. Kramar Marika ❤
Hej Monnah! Tack snälla! Skönt att höra om din moster. Det känns hoppfullt att det kan förbli något de bara håller under uppsikt. Ja, det var en enorm lättnad att få det positiva beskedet. Stelheten och smärtan i axeln kommer ge med sig så småningom. KRAM
Hej Marika! Tack för din omtanke. Man vill gärna vara positiv, men när man stöter på sådana saker blir man verkligen nedslagen. Men nu är det bra! KRAM
Skicka en kommentar