måndag 16 november 2026

Bröllop bryter sorg…

Nu är de äntligen gifta… Kalle och Jenny, efter 14 år tillsammans!

❤ 20 14/11 26 ❤

Det blev ett så fint bröllop i den vackra medeltida kyrkan S:t Laurentii i Söderköping. 

Dagen innan rann sorgens tårar, dagen efter fick glädjetårarna ta över. 

Livet är verkligen fullt av kontraster.




Kalle och Jenny var så smakfulla och fina i all sin enkelhet. 

Jennys klänning hade hennes mamma sytt av en vacker linneduk… så personligt och alldeles underbart!



Och hur söta var inte Inez och Lilly i sina små vita klänningar, röda strumpor och skor? 

Det röda återkom så fint i den vackra, höstliga brudbuketten.








Efter vigseln blev det en liten promenad till Söderköpings Brunn, 

där det skålades i champagne och sedan bjöds på bröllopstårta.


Tänk, för 37 år sedan, i mars, hade jag och mina flickors pappa vår egen bröllopsfest just där. 

Det är verkligen en otroligt vacker plats att fira kärleken på. 

Många minnen kom tillbaka och det blev en liten nostalgisk stund för mig.


Men den här dagen var det Kalle och Jenny som stod i centrum. 

Deras kärlek och deras stora dag skulle firas!






Här står de... våra fina barn tillsammans med sina respektive. Bara Lotta som saknas.
Jessica och Petter. De nygifta... Jenny och Kalle. Johanna och Fernando. Ida och Mike.


Vi fick bord nummer ett, vilket kändes lite extra fint eftersom brudgummen ju är makens son.


Vid vårt bord satt vi tillsammans med brudens föräldrar, hennes farbror med fru, 

makens bror och Johannas mamma, makens första fru. 

En samling människor med olika band och gemensam historia, 

men den här kvällen fanns det bara en sak som förenade oss alla… 

glädjen över att få fira Kalle och Jenny och deras kärlek.




Och vilken kväll det blev! Oj, så mycket god mat och dricka som serverades. 

Mellan rätterna avlöste talen varandra och det blev många fina, roliga och känslosamma ord till brudparet.



Efter makens tal kände även jag att jag ville säga några ord. 

Det fanns saker som kändes viktiga för mig att få uttrycka just den här dagen. 

Ibland behöver man sätta ord på det som ligger en varmt om hjärtat.



Kära Kalle och Jenny!

Ute är det grå november, men här inne är det varmt och kärleksfullt… nästan som en sommardag!

Min Lotta klarar tyvärr inte av att vara med idag, 

men hon hälsar och skickar sina allra varmaste lyckönskningar till er.


Ett minne jag aldrig kommer att glömma är när jag träffade dig för första gången, 

när du Kalle, kom hem från Australien för tjugo år sedan. 

Du tog dig an mina döttrar, min familj, och framför allt Lotta, med hennes svårigheter.

Jag glömmer aldrig när du bjöd henne på fika på stan och sedan hem till dig för att se film på storbilds-TV. 

Sådana omtänksamma handlingar värmer ett mammahjärta! 

Det säger så mycket om vilken fin person du är.


Så grattis Jenny, som fann Kalle! Och grattis Kalle, som fann Jenny!

Jag glömmer heller aldrig när du kom hem till oss, Kalle, alldeles lyrisk. 
Det riktigt strålade om dig! Du berättade att du var så kär och utbrast:
”Och hon är så söt! Ni måste se!” 

Du tog fram mobilen och visade några festbilder. Och mycket riktigt... 

där, mitt i vimlet på golvet, satt en riktigt söt liten tjej!

Och tänk, idag står ni här tillsammans och har dessutom fått två egna söta tjejer, Inez och Lilly.

Jag önskar er alla fyra, all kärlek, glädje och många, många lyckliga år tillsammans!


Och nu höjer vi våra glas och utbringar en skål för kärleken, lyckan och framför allt för er båda!

❤

Efter mitt lilla tal kom brudparet fram och gav mig en varm tackkram. 

När jag sedan satte mig vid bordet fick jag tummen upp från Jennys föräldrar. Det värmde!


Kalle kom också fram till mig vid två olika tillfällen under kvällen och kramade om mig. 

Han hade verkligen tagit till sig det jag sa, 

framför allt när jag nämnde hur fint det var att han tagit sig an Ida och Lotta.


Just det betyder så mycket för mig. Det är något av det finaste med nya familjekonstellationer… 

när man inte bara accepterar varandra utan verkligen öppnar sitt hjärta 

och låter nya band växa fram. Att vilja varandras bästa och låta kärleken omfatta fler.


Jag tror faktiskt att det är en av de viktigaste förutsättningarna 

för att en ny familj ska fungera och hålla ihop.




Efter alla tal och lite underhållning blev det äntligen kaffe, kaka och avec. 

En Baileys för mig och smågodis till! Skålarna var överfulla med godis… 

precis som det ska vara på en riktigt härlig fest.



Så blev det dags för bröllopsvalsen. Efter en stund fylldes dansgolvet av dansande par. 

Även maken och jag  tog oss förstås en svängom!

Ett riktigt lyckorus av glädje for genom kroppen. Vilken dag och vilken bröllopsfest! 


När klockan slog tolv gick vi ut hand i hand och lämnade ungdomarna kvar på festen. 

De höll igång ända till efter tre!



Vi hade, precis som de flesta av gästerna, checkat in på Söderköpings Brunn redan före bröllopet. 

Vi fick ett jättefint rum med vita gustavianska möbler och en 

fransk balkong med utsikt mot Söderköpingsån och Ramunderberget.


Där kröp vi ner mellan lakanen, fortfarande fyllda av dagens alla intryck och glädje. 

Vi somnade gott med leenden på våra läppar.

En dag fylld av kärlek, gemenskap, minnen, skratt och fest. 

En sådan dag man gärna plockar fram i minnet många gånger om.


Söndagsmorgon med guldkant...


Vi vaknade till en alldeles underbar söndagsmorgon. 

Solen sken in genom fönstret och vi låg länge kvar i sängen. 

Ingen brådska alls! Så härligt att bara få njuta.



Den vackra vyn från vår franska balkong...


Vid tiotiden tog vi oss ner till frukostbuffén. 

Det är alltid en sådan där lyxig känsla att få komma till en uppdukad buffé med så mycket gott att välja på. 



Där mötte vi fler av bröllopsgästerna och fick också krama om de nygifta. 
Och Inez var så söt och tog sig tid att visa oss allt gott som fanns att äta. 



När vi checkade ut vid elvatiden sprang vi på Inez och Lilly igen. 

Nu i fina, randiga badrockar och på väg till spa. 

Vilken härlig fortsättning på deras bröllopshelg!




Vi gamlingar nöjde oss med en välbehövlig promenad genom ett vackert 

soligt Söderköping innan vi hoppade in i bilen och styrde hemåt.



Det blev verkligen ett fint avslut på en helg fylld av sorg, kärlek, glädje och fina möten.


Så många minnen att bära med sig!




När jag räknade efter kom jag fram till att detta var mitt 22:a bröllop som jag fått vara med på. 

Så många kärlekshistorier att få ta del av genom åren!


Ja, ja🥰 Bloggen fick en rejäl urladdning… både i text och bild! En riktig dubbelbomb! 




Tack Kalle och Jenny för en fantastisk bröllopshelg. 

Länge leve kärleken! 


Önskar dig min kära läsare en bra start på veckan!
Varm Kram till alla... Anna
❤
(bilder fotade av mig)

Inga kommentarer: