onsdag 7 mars 2012

Det mesta gör mig glad!

Mannen säger att det bästa med mig är att jag är så positiv...
Jag är nog född sån! Har undrat vad det är som gör att man blir det ena eller det andra. Gener och det sociala arvet! Mina föräldrar har alltid sett möjligheter och aldrig några hinder! De gnäller aldrig! Fundera till exempel på varför vissa i vår omgivning är ständiga gnällspikar och pessimister... medan andra medvetet verkar ha valt att fokusera på det positiva. Varför väljer somliga alltid att vara ett offer för omständigheterna? Jag tror på tankens kraft... jag som egen person kan välja om jag ska tycka att glaset är halvfullt eller halvtomt! Det finns väl inga garantier för att livet är enkelt!? Om livet bara vore enkelt tror jag faktiskt inte vi skulle lära oss något av bestående värde.
Kan jag vara annat än glad och positiv...
när mannen kommer hem med tre en-meters blodröda rosor!
{foton av mig
}

18 kommentarer:

Allt och/eller Inget sa...

Vilken gullig man, vilka vackra rosor, vilket tänkvärt inlägg. TACK!
Kram Linda

Channal sa...

Ja, han är verkligen gullig och världens snällaste! Kram!

Wilma sa...

Där är vi rätt lika, jag lever för glädjen i livet, ser hellre möjligheterna än motgångarna, tankens makt är riktigt stor! Mannen är nog också en orsak till din glädje, så fina rosor mår man gott av, härliga!

Channal sa...

Ja, sådana rosor mår man gott av! KRAM!!

Rosor och Pioner sa...

Härligt, då känns det som vi är rätt lika. Att göra mig själv till ett offer skulle aldrig falla mig, men tyvärr är det ganska vanligt förekommande att folk gör det. Jag tror precis som du att gener och det sociala arvet spelar in.

Vilket snäll, go och underbar make du har.
Kram Susanne.

Lena/isklockan sa...

Ett härligt inlägg och vilka vackra rosor. Härligt att få sådana från sin älskade.

Kram

Anneli Stålberg sa...

Jag tror att du har helt rätt. Det kommer alltid dagar som inte är lika ljusa men med en positiv livssyn så går det mesta väldigt mycket lättare. Vilken fin man du har! :)
Kramar!

Charlie sa ... sa...

Så inspirerande! Härligt med positiv inställning, jag tror man njuter mer av livet då.

Din man är verkligen omtänksam!

Kram

Annika sa...

Visst njuter man mer av livet med en positiv inställning! Jag är oftast positiv, men får mina negg-stunder också.
FINA Bilder!!
Vad är det för app och program du använt?
Kram!!

Channal sa...

Det sociala arvet tror jag mest på! Visst är han gullig min man! Kram

Channal sa...

Älskar blommor! Och idag fick jag ännu fler:-) Han skämmer bort mig! Kram

Channal sa...

Tanken är stark!! Starkare än vi tror. Min man är superfin! Kram

Channal sa...

Visst är det så! Jag njuter av det lilla... Som ett vackert strå vid dikesrenen eller att jag har en omtänksam man! Kram

Channal sa...

Tack! Appen är camera+ Vet att du har den! Toppar o dalar har vi alla! Kram

Saltistjejen sa...

Jag tror också på att man blir en lyckligare person om man kan se något bra i även små saker här i livet. Och att kunna vända negativa tankar till något positivt är en styrka. MEN jag förespråkar också att man måste få känna sig otroligt nere ibland. Att jobbiga saker förändrar en och då man står mitt uppe i det är det ibland bättre att acceptera det och låta sig få vara ledsen, sorgsen, arg och/eller frustrerad. MEN sedan måste man kämpa! Och det är väl där man har en styrka i om man kan lära sig hitta det som ändå är positivt i situationen. Hur omöjlig den än är. Och framförallt att man efter jobbiga och svåra saker i livet kan se TILLBAKA på dem och då inse att de kanske gett en något trots allt. Att man lärt sig något. Om sin omvärld eller sig själv. Och sedan använda den erfarenheten till något bra. Istället för att bli bitter. DET tror jag är den stora skillnaden mellan de personer som går runt och är bittra på livet. På allt ed "aldrig fick". Jämfört med de som använde sin erfarenhet och sedan tog den med sig på sin fortsatta resa genom livet.
Kram!

Channal sa...

Håller med dig till 100%. Ibland kan jag tycka att det är skönt att få känna melankoli. Att ha motgångar gör en som person starkare och man värdesätter mer det lilla och tar inte allt för givet! Kram!

Sahra sa...

Jag får kämpa lite med det där. I teorin är jag helt överrens med dig. Jag tror absolut på tankens kraft och att man är sin egen lyckas smed. Att jag inte har kommit på intervju beror på feghet från min sida. Det är jag medveten om. Jag är faktiskt helt övertygad om att jag kan ordna ett jobb till mig om jag anstränger mig lite och utmanar mina rädslor. Som det här med att ringa tex. Som det är nu gör jag det lätt för mig. Jag vet allt det där. Jag hade inte överlevt förlusten av Julia om det inte var för min inställning till livet. Så är det. Men ibland är det svårt. Saltistjejen skriver så klokt. Jag skulle kräkas på mig själv om det inte var lite bergodalbana. När jag varit nere så uppskattar jag även de små små detaljerna så mycket mer. Jag ses nog inte som särskilt positiv. Jag är lite misstänksam och cynisk. Men i grunden är jag en postitiv människa. Faktiskt. Men jag är inte en leende människa. Inte som du. Du har världens finaste och mest genuina leende. Kram

Channal sa...

Har man en djup depression hjälper nog inte bara tanken och att le! Då måste man få professionell hjälp precis som man får när man bryter benet! Själen kan blöda o gå i tusen bitar! Men jag tror mkt på Kognitiv metod! Stor KRAM till fina Dig Sahra!