torsdag 14 januari 2021

Just nu känner jag mig väldigt tom...


Mamma var 12 år när hon fick sin första puss av pappa. 
De var tillsammans i 82 år, gifta i 68 år. 
Nu är de tillsammans igen. 


Jag höll mammas hand när hon tog sitt sista andetag
Det var inte bara en ren tillfällighet att jag satt hos mamma just då. 
Det finns en mening med allt! 
Genom en kedja av händelser var jag där...

första advent 2018

Kl. 09:15 var jag på VC Kolmården. 
De skickade mig vidare till öronspecialisten på Drottninggatan i stan kl.10:40. 
Jag fick antibiotika som BARA FANNS på Apoteket på Nya Torget. 
När jag kom dit fick jag ett sms kl.11:00 från min bror att mamma inte var bra. 
Mamma bor på Generalen vid Nya Torget. Så jag gick dit. Var där ca 11:10. 
Mamma låg och småsnarkade... det gick inte att väcka henne. Jag satt och klappade henne på kinden och höll hennes hand.
En sköterska kom in och jag blev ledsen och började gråta. Vi pratade lite, sen gick hon ut.
Nu var mamma och jag ensamma igen. Jag tittade på mamma och höll hennes hand. 
Helt plötsligt tog hon tre djupa långa andetag.
Det tredje... var det sista! Kl.11.31. Min mamma... min fina lilla mamma finns inte mer här hos oss.


Men jag kände att hon var med mig och jag är glad att vi fick ett fint avsked.
Bättre mamma kunde jag aldrig ha haft och mina barn fick den allra finaste mormor. 
Ja, vi har haft ett särskilt band tillsammans. 


Efter en liten stund kom mina tre bröder, Ida, Lotta och deras kusin Olle.
 Mamma fick ett långt och rikt liv. Och nu vet jag att hon är tillsammans med pappa

På ett sätt är sorgen kvittot på kärleken.

Kram till alla... Anna
(bilder fotade av mig)

8 kommentarer:

Annika sa...

Som jag skrev på ig, det var nog inte alls några tillfälligheter som gjorde att du var där och höll hennes hand. När min mamma dog så föll ju också allting på plats så att jag var där och vid hennes sida när hon dog. Jag förstod inte förrän då på slutet hur nära man är sin mamma, så att man kan känna rent fysiskt vad de känner och när det är dags...

Jag är väldigt ledsen för din skull! Mycket att vara tacksam för som du säger - långt rikt liv, många fina stunder tillsammans, osv. - men ändå så tungt och svårt att skiljas från någon som alltid har varit där och alltid var ens klippa <3.

Hoppas du kan få lite ledigt från jobbet och ta hand om dig själv och de dina (plus alla bestyr som kommer med ett dödsbo också förstås).
Stora kramar igen!

Channal sa...

❤️-Tack fina du! Våra vackra mammor🙏🏻 Ja, hon var verkligen min klippa! Känns tomt... men jag känner just nu en värme att mamma är hos pappa! Vill fira hennes rika liv och att jag fick just henne till mamma. Jag tror inte heller på slumpen. Mamma kallade på mig och Gud visade vägen.

KRAMAROM

Mamma C sa...

Jag tror inte heller att det var någon tillfällighet att du precis var där. Ni fick en fin sista stund tillsammans.
Många styrkekramar till dig.
Kram Carin

Channal sa...

❤️-Tack fina du! Det tror jag också!

KRAMAROM

Titti08 sa...

Vad bra du kunde vara där, allt har sin mening ibland.
Vilka fina bilder, ja nu är de tillsammans igen dina föräldrar.
Många kramar.

Channal sa...

❤️-Tack Titti!
Det finns en mening med allt!

KRAMAROM

Lisa sa...

I am so sorry for you loss. I remember reading the entries when you had pictures of your mum and thinking how wonderful, the love was in your words and pictures and your love was there with her in the end.

Channal sa...

❤️-Thanks Lisa! I am glad to hear!

BIG HUG