Kära vänner! Idag är det fyra veckor sedan jag opererades... veckorna går fort!
Efter min dubbla mastektomi tog det mig tio dagar innan jag vågade titta på hur jag såg ut.
Då knäppte jag försiktigt upp skjortblusen och sneglade ner lite på en sida i taget.
Efter två veckor tittade jag på hela mig i spegeln.
Jo, jag har gråtit mycket... det både känns och ser konstigt ut!
Men jag har INTE en stämpel i pannan med ordet cancer... nej! Nej! NEJ!
Det har varit för mycket fokus på cancer och det är en jobbig väntan på provsvar.
Jag vill veta vad det blir för efterbehandling. Preliminärt har jag ett datum angående det den 9 maj.
Ja, väntan är påfrestande... jag är positiv som person så jag hanterar det dock bra.
Självklart med svackor men jag har mer ljusa stunder... och snart är det maj!
Att få skriva av sig om att jag har bröstcancer är lite som terapi för mig.
Är så glad för min blogg och er läsare. Jag tror detta är den bästa medicinen för mig.
Jag ÄR INTE den som pratar... jag gillar mer att skriva.
Jag kommer fortsätta att skriva lite då och då om min sjukdom och mina tankar runt det hela.
Om två år har jag en rekonstruktion av bröst att ta tag i, men det får bli en senare fråga.
Jag har nästan fått tillbaks min normala rörlighet och jag känner mig lite piggare dag för dag.
Just nu har jag bara fokus på att bli frisk! Och SOLEN SKINER!
🌼☀️🌼☀️🌼☀️🌼☀️🌼☀️🌼☀️🌼☀️🌼
Må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!
Kram till alla... Anna
❤
(bilder fotade av mig)
14 kommentarer:
TACK för allt du skriver och berättar om din cancerresa! Betyder mycket för många och att du är så positiv känns fint, trots att det naturligtvis måste vara både jobbigt med smärta och läkning och oroande. Härligt att du mår så mycket bättre nu :)! Och VÅREN är här!!!
Vilka vackra gula blombilder Anna! (Är det kabbeleka eller svalört?)
Krya-kramar från Annika.
Hej Annika! 🙏🏻 TACK! Jag trodde först att det var gulsippa. Sen när jag kom nära såg jag att det var svalört! Så gult o fint🌼 KRAM
Så skönt att du känner dig piggare och bättre dag för dag. Och mycket styrka behövs och jobbigt också att vänta så på besked om vidare behandling.
Min kollega och vän säger bara att hon bestämmer allt själv, det var en tårtbit så inte alls detta totala som du gått igenom. Men hon fick strålning och sedan någon typ av medicinering men inte cytostatika om jag fattat rätt. Och mår bra säger hon.
Skönt om det läker fint för dig och blir "helt" på något sätt. Just kläder tänker jag om det är känsligt och om de trycker eller skaver under läkningstiden?
Trodde också det var gulsippa, ser dem vid vår sjökant här och så fina de är, vilka mängder och roligt med något som kommer tidigt. Solen lyst lite svagt här i Stockholmsområdet men kyligt. Funderar lite på vinterkappan🙂och undrar vad man ska ha på sig på Valborg. Kram
Hej Monica! 🙏🏻TACK! Ja, jag har stora sårytor under mitt bröst. Så det är inte så konstigt att läkningen tar tid. Min bröstcancer är hormonell. Säker samma som din väninnas. Jag kommer också få äta en tablett i minst fem år som stoppar alla hormoner. Blir lite som att komma i klimakteriet igen. Hoppas jag också bara behöver strålning! Då kommer jag snabbare tillbaka!
Visst är det vackert med hela marken full med små solar! Igår hade jag min trenchcoat och jag frös inte. Solen värmer, men visst är det kyligt i skuggan. Blir att ta något varmt till Valborgsmässoafton.
KRAM
Fast man är positiv och är en solstråle enda ut i fingertopparna som du verkar att vara. Så måste man få ha svackor med.
Att få vänta på besked om efterbehandling och allt vad det nu kommer innebära.
Tycker du är stark som delar med dig av din cancerresa till oss andra.
Ha en fin och bra torsdag.
Gubben kom hem i natt och tyckte vädret var bättre här än i Sverige. Det blev bara kyligare och kyligare där, sa han 😀.
Kram Carin
Hej Carin! 🙏🏻TACK! Vissa har behov av att få prata. Jag reagerar starkt inom mig. Det finns inget som är rätt eller fel och jag väljer att skriva om min cancer här på bloggen. Avis på er värme. Längtar efter sommaren. Men Valborg brukar vara kylig. Snart kommer sommaren hit också. KRAM
Hej Anna,
Jag tänker ofta på dig och hoppas att allt börjar kännas lite bättre nu och att du steg i rätt riktning in i behandlingar och så småningom helt tillfrisknande. Det går inte ens att föreställa sig hur det skulle vara att titta sig i spegeln som du gjorde. Stark och modig är du. Men du har väl inget annat val tänker jag. Livet såtts i perspektiv. Du ska igenom mycket men du kommer att klara det.
Ja! Bloggen är ett perfekt ställe att skriva av sig i. Ned på pränt och ut ur huvudet. Det är så man bearbetar saker och ting som händer i livet på bästa sätt. Att få skriva år en slags meditation. Jag kan börja skriva och inte ha en aning om vilken riktning texten tar. Låt det flöda bara. Det är så helande. Toppenbra!
Så vackert och så vårigt hos er. Så fina blommor. Här blev det full vinter igen med en decimeter snö igår och en massa avåkningar efter vägarna eftersom folk har satt på sina sommardäck.
Jag ska läsa ikapp lite hos dig eftersom jag inte har haft tid, ork och ro att vara i blogg-landia den senaste tiden...Ser en massa vackra bilder på god mat, vackra miljöer, trevliga utflykter, ett mysigt och ombonat hem och fina familjen när jag skrollar igenom dina inlägg. Härligt Anna! Allt det där kommer att speeda på ditt tillfrisknande.
Allt gott!
Varmaste kramar till dej,
Anneli
Säger som Carin ovan, även om man ser allt från den ljusa sidan så måste man få sjunka ner i de mörka dalarna ibland. Jag förstår att det är omöjligt att inte göra det.
Att gråta och förbanna.
DU är så positiv och det kommer att ta dig långt. JAG förstår också att den värsta tiden förmodligen är NU, innan du vet vad fortsatt behandling blir. SÅ jobbigt att inte veta. Men snart, snart får du veta.
Skriv av dig här, det hjälper dig och vi som läser uppskattar att du skriver om din situation och sen ska vi HEJA på dig allt vi kan.
Jag känner på mig att detta kommer att gå bra, Anna.
Skriv du, använd bloggen som terapi.
Jag är så glad att du känner dig piggare och har mindre ont nu.
Tänker på dig, fina Anna.
Stora, stora kramar från mig!!!
Hej Anna,
Skrev just på min egen blogg att saker ju kan kännas bra på många sätt och man kan ha mycket att vara tacksam över SAMTIDIGT som man är ledsen och saker är svåra och man sörjer sånt som hänt, förändringar, det jobbiga man gått igenom. Det ena utesluter inte det andra och kanske är det så att det mörka ger ännu mer ljus åt det som är vackert och kärleksfullt. Och ljuset som återvänder kan ju också göra att man känner sig än mer skör och känslig (samma saker som gör att man njuter extra av det vackra...).
Kramar,
Annika
Hej Anneli! 🙏🏻TACK! Visst är det skönt att bara få sitta och skriva av sig. Idag bytte jag till sommardäck. Kör försiktigt i ditt vinterland. Här har vi fullt med grus på vägarna... det är lite halt det också. Snart sopar de gatorna rena. KRAM
Hej Annika! 🙏🏻TACK! Är så glad för min blogg. Precis som du brukar skriva, vad vore bloggen utan mina läsare! Allt kommer gå bra, finns inget annat alternativ för mig. Jag tar en dag i taget... och njuter av alla sippor! KRAM
Hej Annika! 🙏🏻TACK! Visst är det så! Älskar livet och njuter av varje stund... har så mycket att vara tacksam över. Jag har en mur av kärlek som stöttar mig och jag bor vackert! Men mitt i allt är det ok att få vara ledsen och arg också. Men fokus på det positiva! Hoppas du har det bra! KRAM
Hej du glada!
Vi har nästan samma "historik". Jag har gjort min senaste mastektonomi i mars 2023 och ska på PAD-besök den 10 maj. Första mastektonomin var 36 år sedan, och då fick jag inte behandling efteråt. Nu har jag kollat på 1177 där man kan läsa läkarnas journalanteckningar på vad som väntar. Det är bra, då kan jag förbereda massor av frågor i förväg, och jag har hunnit fundera på framtiden.
Lycka till, medsyster!
Hej Hanna Helena! Oj, så du tog bort ena bröstet för 36 år sedan. Och nu det andra bröstet samtidigt som jag! 1177 är fantastiskt! Jag har min kontaktsjuksköterska där som jag kan skriva till dygnet runt. Det är bra! Maken vill inte att jag går in och läser journalerna. Han vill att vi ska träffa doktorn.
Både du och jag kommer få 36 år till! Lycka till min medsyster! KRAMAR
Skicka en kommentar