onsdag 19 april 2017

Annandag påsk♥

Hej igen vänner! Här har ni mig under täcket med Mac'en på magen liggandes och tittar på mina bilder.
Ja, jag vet att påsken är över... men jag vill dokumentera i min öppna dagbok och det är bästa medicinen just nu. 


På annandagen var vi hembjudna till min äldsta bror på påskbuffé.
Vi hade knytis så det fanns hur mycket gott som helst att äta.


Det bästa enligt mig är sillen, laxen, ägghalvorna och de goda ostarna.
För det mesta föräter jag mig på sådana här bufféer. Det är ju så svårt att låta bli när det är så gott!
Men denna gång tog jag det lugnt eftersom jag var så andfådd och trött.





Vi tog med en stor Jansson som mannen hade gjort. Supergod!


Den gingravade laxen var något alldeles extra som min äldsta bror hade gjort. 
Fick receptet, se HÄR! Den ska vi göra till midsommarafton.



När vi satt och åt och pratade som bäst fick jag helt plötsligt syn på min älsklingsfågel genom fönsterrutan.
På en gren i äppelträdet satt en liten rödhake och såg så söt ut. Lycka att jag fick den på bild.


Rödhake heter Robin på engelska efter Robin Hood. På sommaren gömmer den sig djupt in i skogen.


Mamma, mina tre bröder, mina svägerskor och alla nio brorsbarn med respektive var där. Alla utom mina
Jag saknade dem jättemycket om jag får vara lite ego. Det är inte så ofta alla kusiner ses nu för tiden.
Ida firade påsk hemma hos Franks farmor o farfar och Lotta mådde inte så bra så hon stannade hemma.
Nu ska jag inte vara sådär. Vi hade det jättetrevligt och det var kul att få träffa alla.
Flera av mina brorsbarn bor numera i Lund, Göteborg, Stockholm och Uppsala.



Jag kände att jag inte var riktigt frisk när jag var där. Jag var väldigt medtagen.
Trött, yr och andfådd... jag blir lätt känslig när jag inte mår riktigt bra.
Det kom över mig just då att pappa inte var med oss när vi alla var samlade. Första påsken utan honom. 
Jag blev jätteledsen och började gråta när jag satt där i soffan med mitt kaffe. 
Det kändes som om den lilla rödhaken var en liten hälsning från pappa. 
Precis som den vita duvan som kom till Skorpan i Bröderna Lejonhjärta.


Eller bara några dagar efter att pappa hade gått bort kom det en skata och satte sig på fönsterkarmen och knackade på rutan. 
En märklig känsla... och den kom tillbaks två gånger och gjorde samma sak. Har aldrig hänt tidigare.
Och det är ju precis det påsken handlar om...  död och återuppståndelse, sorg och glädje


Fönstret hemma hos oss♥ och kvällens soundtrack...


Kärleksfull kram till alla... Anna
(bilder fotade av mig)

15 kommentarer:

Unknown sa...

Förstår så väl saknaden efter din pappa som kom över dig. När en älskad person är saknad och inte kommer tillbaka.
Jag miste min syster för snart två år sedan och vissa dagar saknar jag henne så det känns som att jag går sönder.
Tur att vi har våra minnen av älskade att plocka fram!
Kram o krya ❤️

Channal sa...

Din syster... så sorgligt! Minnena lever kvar och det kan vara skönt att få gråta ibland.

KRAMAR!!

FREEDOMtravel sa...

Vilka härliga påskbilder! Visst är det lätt att äta för mycket ... Vi firade inte så mycket, men åt ändå buffé på färjan till Tallinn :)

Anonym sa...

Älskar "Fönstret hemma hos mig"! Säjer allt!
Det är underligt, hur EN liten sak kan väcka ens känslor.
Förstår mycket väl, att du började gråta där i soffan.
Hoppas de andra förstod. Kram!

Ruth i Virginia

Ninnie sa...

Å, härliga bilder från påsken och så fint skrivet, vi vet så lite om livet egentligen....När min farmor dog -hon stod mig väldigt nära - kom det en fjäril inflygande i hennes hus där vi samlats efteråt. Jag fick en sån varm känsla...som en fläkt av henne. (detta var i oktober-inte så vanligt med fjärilar då). Livet och döden - de kan man inte styra över...Vi har en jobbig tid just nu, min mellanson och hans tjej - min älskade goa svärdotter - har precis mist sitt lilla ofödda barn. En månad innan förlossningen. Livet är orättvist.... KRAM

Mamma C sa...

Fina bilder från din påsk du haft. När min farfar gick bort, kom det en skata till min farmors balkong flera gånger och satt sig på räcket. Kommer ihåg att min farmor sa att det var farfar. Då tyckte jag det var lite konstigt, men inte nu när jag är äldre.
Kram Mamma C

Annika sa...

Vilket underbart påskbord. SÅ gott och så fint.
Det sägs ju att de vi älskat kommer tillbaka som fåglar med en hälsning, just som du beskriver. Kanske att de hackar på rutan, eller att ngt annat lite ovanligare sker.
Vackert. SÅ fint, tycker jag. OCH så förstår jag verkligen att du blev lite överväldigad i soffan efter att du sett den fina rödhaken.
Kramar till dig!!

Annika sa...

Ni hade verkkligen fullt hus. Så härligt med alla nära och kära. Och så mycket god mat. Nu blev jag verkligen hungrig. Och rödhaken, så himla söt. Kram på dig fina du///Annika

Annika sa...

Glömde ju....förstår din plötsliga sorg som kom över dig när du såg rödhaken. Kanske ett litet tecken att din pappa ville titta till er och önska glad påsk. Ibland blir jag också så plötsligt ledsen när jag tänker på pappa och att han inte längre finns med oss. Varm kram

Channal sa...

Tack! Låter inte helt fel med buffé på färja.

KRAM

Channal sa...

Tack Ruth! Ja, de förstod. Bara sju månader sedan pappa dog. Han har ju alltid funnit hos mig.

KRAM

Channal sa...

Åh Ninnie mitt hjärta gråter! Så hemsk och så orättvist! Var med om samma sak. Min bror och hans fru. Deras dotter dog en vecka innan beräknad förlossning. Hon fick aldrig se solen... gråter. Hon döptes till Maria och jag var med på den fina lilla begravningen. Hon var så söt med sitt svarta fjuniga hår. Ser henne framför mig än fast detta var februari 1986. Hon ligger i minneslunden.

MASSOR av KRAMAR till er allihopa!

Channal sa...

Tack! Ja, vi blir visare o klokare som äldre. Skatan var säkert en hälsning från din farfar. Jag är säker på att det finns en annan dimension som vi inte kan sätta fingret på.

KRAM

Channal sa...

Det var jättegott! Fåglar är speciella... så vackra och fina. En hälsning!

KRAM

Channal sa...

Tack! Vi får gråta och skratta när vi tänker på våra fäder. Minnena finns där alltid.

KRAM