tisdag 29 oktober 2019

Årets julkula är här!

Hej alla vackra själar! Om sju tisdagar är det julafton! JIPPI!!
Men alla får inte en fridfull jul. Hjälp barn i katastrofer. Sprid budskapet. Se HÄR!
För sjunde året i rad lanserar UNICEF Sverige den unika handmålade julkulan i glas som räddar liv!


Motiven på julkulorna är nostalgi... de ger mig fina barndomsminnen med värme och kärlek.
Eller som årets julkula med katten Findus som är hämtat ur boken ”Pettson får julbesök” från 1989, av Sven Nordqvist. Den får mig att inse att mina barn har blivit vuxna. Se julkulan HÄR!


Älskar de klassiska målningarna av John Bauer... 2018 var det prinsessan Tuvstarr och älgen Skutt.
2017 pryddes av söta Plupp, ett motiv av konstnären och barnboksförfattaren Inga Borg.


Stig Lindbergs motiv med Knips och Knops på Unicefs julkula 2016.



2015 var det den älskade barnklassikern Bamse som fick pryda UNICEFS handmålade julkula i glas.
 Bamse har stått på de utsattas sida sedan 1966!


2014's verision hade ett motiv från julens traditionella film med den givmilde Karl-BertiI Jonsson.


2013 designade illustratören Lotta Kühlhorn för UNICEF.  En färgstark julbock prydde julkulan.


2012 var det illustratören Ilon Wikland som bidrog med två änglar på blå botten.
UNICEFs unika handmålade julkula i glas är ett kärt samlarobjekt.
Samtidigt gör vi en god gärning. Läs HÄR!


Kram till alla... Anna

(bilder lånade från nätet)  

tisdag 22 oktober 2019

Historiska romaner...

Hej alla vackra själar! Ljuvlig dag med stor sol, blå himmel och guldglitter överallt i naturen.
Den här hösten har jag läst så många galet bra böcker! Den ena efter den andra...
Måste tipsa om de kritikerrosade och älskade böckerna BarnbrudenPottungenRäfvhonan och Kurtisanen.


Bild och artikel från Aftonbladet - se HÄR!

"Idén till "Barnbruden" fick Anna Laestadius Larsson när hon såg tavlan av Hedvig Elisabeth Charlotta på Drottningholms slott. 
Den är målad 1775 av Alexander Roslin, och prinsessan bär sin brudklänning. 
– Jag kände direkt att hon var historien för min bok. 
Hon vara bara femton år när hon tvingades gifta sig med en elva år äldre man. 
Anna Laestadius Larsson har skrivit romanen "Barnbruden" om en svensk prinsessa på 1700-talet. 
– Jag har läst hennes dagböcker på nära 5000 sidor."

Anna är en författare av historiska romaner med jämställdhet som återkommande tema.


Jag verkligen älskar den här bokhögen där vi får följa prinsessan Charlotta, grevinnan Sophie och pottungen Johanna.
Jag blir ännu mer nyfiken på dem. Googlar och läser mer om dem på nätet. De har ju funnits på riktigt!
Tänk om historielektionerna hade varit så här roliga i skolan.

Charlotta är den yngsta kungliga bruden någonsin.
Endast 15 år blir hon bortgift med hertigen Karl som är bror till kung Gustav III.
Det var Gustav III som bildade Den svenska akademien och som blev skjuten på maskeradbalen.
Adelsdamen Sophie var bästa vän med prinsessan Charlotta, och Sophie är syster till Axel von Fersen.
Axel var ju Marie Antoinette älskare. Sophie var kär i hertigen Fredrik, bror till Karl och Gustav III.
HÄNGER DU MED?!!
Sophie och Fredrik fick aldrig varandra fast han friade till henne. Hon blev bortgift med greve Piper.
Pottungen Johanna blir med barn... och vems barnet är vill jag inte avslöja för dig som vill läsa böckerna.
NÅ! HÄNGER DU MED? Själv är jag eld och lågor!
Önskar att min pappa levde. Då skulle han och jag kunna ha jätteroliga diskussioner.
För min pappa han kunde allt om det svenska kungahusets historia!


Barnbruden, första delen i en romantrilogi om kvinnor i Sverige på 1700-talet. 
Boken utspelar sig i slutet av 1700-talet och kretsar kring hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotta, 
som vid femton års ålder skickas till Sverige för att stå brud till Karl XIII (då hertig). Läs mer HÄR!

Pottungen, andra boken som fokuserar på pigan Johanna. 
Men här får vi även återstifta bekantskapen med Hedvig Elisabeth Charlotta och hennes hovdam grevinnan Sophie från Barnbruden. Läs mer HÄR!



Trilogins tredje bok, Räfvhonan, fokuserar just på hovdamen grevinnan Sophie von Fersen / Piper.  
Jag uppskattar personporträtten, diskussionerna kring klass- och könsskillnader... 
och de många detaljrika beskrivningarna av denna historiska miljö.
Boken är kort sagt en bra avslutning på den här underbara trilogin som fångar både den enskilda människan och det stora samhället. 


Kurtisanen är en fristående uppföljare till trilogin.
I Kurtisanen återvänder Anna Laestadius Larsson till det sena 1700-talet. 
En tid då adelns sidenkläder och peruker existerade sida vid sida med rännstenens smuts och fattigdom, 
där fattiga kvinnor förväntades stå till välbärgade mäns tjänst men då idéer om ett annat, rättvisare samhälle just hade fötts. 


"Blott sexton år gammal debuterade hon på landets mäktigaste teaterscen, Bollhuset. Från logerna blickade kungen och hans hov ner på henne. Förmögna män mätte henne med lysten blick. Hennes skönhet var en förbannelse som skulle få henne landsförvisad till det förrevolutionära Paris. Men också en tillgång när hon ensam gav sig iväg på bildningsresa till Italien och lyckades charma den europeiska eliten. Beata Charlotta var skådespelerska, kurtisan, spion, vän med en drottning och älskarinna åt en man som blev kung. Hon blev bara trettioett år gammal. Efter sig lämnade hon ett glödhett manuskript, en berättelse om sitt liv i romanform som avslöjade hemligheter kring maktens män, en berättelse som aldrig skulle få se dagens ljus. Det var kung Gustav III:s plan, mannen hon konspirerade att mörda. Men han misslyckades. Hans män hittade inte hennes berättelse. Här är den.

Bland det bästa som finns är att bli uppslukad av en bra bok.
1000-Tack Anna Laestadius Larsson för dina fantastiska böcker som lyfter kvinnorna i historien!

Kram till alla... Anna

(bilder fotade av mig)  

måndag 21 oktober 2019

Herre min skapare...


...så vackert det är ute nu innan löven faller.
Och vem bryr sig att det är gråmulet ute när höstfärgerna glittrar.


Jag älskar verkligen alla årstider. 


Hösten är som en solnedgång... den är rogivande, varm, lugn och skön.
Våren är mer som en soluppgång... ett uppvaknande med friskhet och spritt i hela kroppen.





Här längs med Bråviken susar jag förbi varje dag. Till och från jobbet.


Var bara tvungen att stanna bilen vid busshållplatsen och strosa med kameran.


Jag har med åren landat i ett slags förnöjsamhet. Livet är gott vare sig det är vår eller höst.
Jag behöver bara vara mitt i livet. Det är inte perfekt men underbart!



Ny säsong av "Så mycket bättre" och "Solsidan" har kommit igång också. Kul TV i höst!


Livet är gott och jag ropar ut ett stillsamt höstskriiik! aaAAAAAAA!!

Kram till alla... Anna

(bilder fotade av mig)  

söndag 20 oktober 2019

Ett dygn med Frank är bästa vitaminsprutan!

 Det var en väldigt speciell händelse i mitt liv när jag blev mormor för första gången
Det innebar att jag fick en ny roll... och fyra år har gått sedan dess. Älskar att vara mormor!


När man har kommit in i ett flow... ja, då åker tungan ut.
Superkoncentrerade målade Frank och jag sockermålningar... vi var lyriska och resultatet blev superläckert.


Hur gör man sockermålning? 
Blanda 2 dl socker och 1 dl vatten i en kastrull och koka tills sockret löst sig ordentligt i vattnet. 
Sockervattnet målas sedan ut med en bred pensel på papper. 
Gärna ett tjockare papper då tunnare papper har en tendens att bli buckliga av sockerlagen. 


Så här vackra tavlor kan man fixa med nåt så enkelt som sockermålning! 
Ett roligt pyssel som passar gammal som ung. Prova! Det är jättekul!


Vi har även lekt affär... och jag betalade med monoplopengar. 
Inte många barn som ser vanliga hederliga pengar i dessa tider med swish, kontokorts- och näthandel.


När Frank är hos mormor då följs kostcirkeln ordentligt... hahaha! 
Speciellt på lördagskvällen när vi festade på köpe-pizza, coca cola, popcorn och ostbågar. 


Så mycket glädje att få vara tillsammans med dig Frank!
Bara att hålla tungan rätt i mun... en jobbvecka till innan höstlov. Tjohoo!

Kram till alla... Anna

(bilder fotade av mig)  

lördag 19 oktober 2019

En solig och rolig lördag!


En sån här färgsprakande morgon möttes jag av imorse när jag tittade ut genom vardagsrumsfönstret.


Idag har jag varit på utflykt till vackra Millesgården med min gamla barndomsvän Annika.
När jag var på bokmässan köpte jag boken om Hilma af Klint av författaren till boken, Anna Leastadius Larsson.
Hon tipsade mig om utställningen på Millesgården... så idag blev det av!
Det tog mindre än 90 minuter att åka dit med bil och vi kom fram precis klockan 11.00 när de öppnade.


Det  var 20 tavlor av Hilma af Klint som visades tillsammans med tavlor av två andra konstnärer, Tyra Kleen och Lucie Lagerbielke.
Alla tre gjorde livsval som vid den tiden, förra sekelskiftet, var ovanliga för kvinnor 
när de prioriterade intellektuellt arbete och konstnärskap framför familj och barn.



 Deras konstnärskap skiljer sig mycket, både till uttryck och till arbetsmetod.
Själv tycker jag väldigt mycket om Hilmas målningar både vad gäller färg och form.



Temat för utställningen är MÅLERI OCH ANDLIGHET.



Vi fick en jättetrevlig utflykt i vackert väder!





Och själva Millesgården med den vidsträckta skulpturparken och det fina konstnärshemmet tröttnar jag aldrig på. 








Vi tog även en jättegod lunch på Millesgården... 
Annika åt en svamprisotto och jag en krämig jordärtskockssoppa.


Att komma in i Carl Milles ateljé är mäktigt... den är så stor, ljus och fin.



På hemvägen vankades det kaffe och kaka i Järna. Tack Annika för en jättemysig dag ute på Lidingö.


Väl hemma åkte jag och hämtade Frank. Han och jag har haft en mysig kväll tillsammans. 
Vi beställde hem pizza och handlade lite roliga saker till halloween.
Men nu ligger han och sover i min säng. Imorgon ska vi måla tavlor!


Allt ljus på dig min kära läsare!

Trevlig helg och Kram till alla... Anna

(bilder fotade av mig)