Kära vänner! Att äta frukost tillsammans är alltid mysigt.
Den där stilla stunden när man sitter ner, pratar och har det trevligt.
Men just den här morgonen hände något oväntat... en smäll mot köksfönstret bröt stämningen.
När vi gick ut på balkongen låg där en liten fågel. Så liten, så skör.
Vi hoppades förstås att den bara var omtöcknad och skulle resa sig igen, men tyvärr blev det inte så.
Sorgen kom krypande... det var ju en kungsfågel, Sveriges allra minsta och sötaste fågel.
Vi ville ge den ett värdigt avsked. Jag lade den i min finaste parfymkartong från Grès i Frankrike,
bäddad med luktärt och krasse. Alma ritade ett kors på kartongen.
Tillsammans höll vi en liten begravning, stillsam men fin.
Söta lilla kungsfågel.
Inte lätt att se var Frank är när han är ute och leker helt kamouflerad.
Kom in och ät! Maten är klar! Kyckling går alltid hem när Frank och Alma är här!
Citrusrostad kyckling med caesardressad rotfruktssallad
- Citrusrostad kyckling: Lägg kycklingben och filéer i mitten på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Krydda med citrusmix.
- Rostade rotfrukter: Kvarta potatis, skär morötter i grova bitar. Lägg potatis och morot runtom kycklingen. Ringla lite olivolja och krydda med salt och nymald svartpeppar över allting på plåten. Rosta allt i mitten av ugnen ca 20 min, tills kycklingen är helt genomstekt.
Bryt romansallad i grova bitar. Skär gurka i mindre bitar.
Blanda de rostade rotfrukterna med romansallad, gurka och caesaryoghurt.
Lägg upp allt på ett stort fat och lägg på kycklingen.
Matglädje med Linas Matkasse...
Till efterrätt... Go'Glass med blåbär i dessertskål på fot! MUMS!!
Dahlior igen... jag vet!
Förlåt att jag tjatar om att visa mina dahlior… men jag kan helt enkelt inte låta bli.
Den här gången måste jag bara visa en riktig skönhet... denna gigantiska kritvita dahlia Fleurel.
Må solen lysa på dig min kära läsare var du än är!
Kram till alla... Anna
❤
(bilder fotograferade av mig)
10 kommentarer:
Hej Anna!
Vilken mysig helg du haft, med det allra bästa som finns. Barnbarnen! De är så fina, och har blivit så stora!! Tänk att jag följt dem sen de var små bebisar...tiden går så fort!
Stackars lilla fågel.... Fint att den fick en begravning. Kungsfågel hör jag ofta i skogen, men det är svårt att få syn på dessa småttingar. Ja, här flyger fåglar titt som tätt in i fönstren också, men de brukar ju klara sig. Vi har skog på baksidan av huset, och ängar och hagar framför. Huset har stora fönster mot skogen, och mittemot är det också fönster, åt hagarna, så jag tror att fåglarna tänker flyga rätt igenom huset. Men det går ju inte...
Läste också om alla dina lökar! Blir sugen på att plantera jag också. Men ännu har jag inte köpt några lökar. Känns ju som det var sommar i går!!!
Ha en fin vecka, kram från Ninnie ❤️
...och dahlior får man aldrig för mycket av! 🌸🌸🌸
Hej Anna!
Tack för ett så fint inlägg igen, med dina fina raringar och så blev det sorgligt mitt i allt, men ändå fint. Att få vara med om att ge en liten fågel en vacker begravning på detta sätt blir minnen för livet. Bra minnen, lärorika om hur livet är så nära döden. Så gullig den var den lilla kungsfågeln. Fleurel är underbart vackert.
KRAM till Dig Anna!
Karin
Hej kära Ninnie! Ja, vi har ju följt varandra under många år. Minns när dina barnbarn kom också!!
Och de är verkligen det bästa som finns, vi får så mycket glädje av dem! Och tänk vad fort tiden går, ibland känns det som att de var små nyss.
Kungsfågeln är verkligen speciell, så liten men ändå så vacker. Det var sorgligt att han inte kvicknade till!
Jag kan varmt rekommendera att plantera lökar… det känns alltid så hoppfullt inför våren när de börjar kika upp ur jorden. Önskar dig också en fin vecka! KRAM
Absolut inte! Det måste vara blommornas blomma🌸
Hej Karin! Tack snälla för alltid dina fina ord, de värmer verkligen! Ja, visst är det både sorgligt och fint på samma gång… barnen tog det så fint och det blev ett litet minne att bära med sig. Kungsfågeln är ju så bedårande liten och söt. Och ja, Fleurel är verkligen en riktig skönhet! KRAM
Stackars lilla fågel! Fint att ni kunde ge den en så värdig avslutning... Det blev en fin begravning!
Det kan aldrig bli för många dahlior, eller hur? Underbara! Så härligt att de fick ett rejält uppsving, åtminstone här nere, när det kom några ordentliga regn. Nu står det dahlior i flera av rummen igen och ingen är gladare än jag. Tänker alltid "nu är blomsterprakten snart slut" alldeles för tidigt. Idag har jag en badrumsbukett med luktärt, ros, lövkoja, jätteverbena och blomsterlin - det ser ut som en riktig sommarbukett! Kram, kram.
Hej Monnah! Tack snälla du! Ja, det kändes fint att kunna ge den lilla kungsfågeln en värdig avslutning. Dahliorna är verkligen fantastiska just nu! Jag blir lika glad varje gång jag tar in en bukett! Din badrumsbukett låter alldeles underbar, som en liten bit av högsommar mitt i september. Vi får passa på att njuta av prakten så länge det går. KRAM
Vad fint ni tog hand om den lilla söta fågeln. Det känns verkligen i hjärtat. Roligt att kidzen gillar sallad, det är ju så gott. Hoppas din själamåndag varit bra på alla sätt. Kramar
Nej vad sorgligt med fågeln, men så fint värdigt slut ni gjorde för den =D, så rart
Skicka en kommentar