Dags för Bloggbrudarnas 10:a... Film och TV-serier

Nu är det dags igen... nytt gemensamt tema!

Nu kör jag ännu ett gemensamt blogginlägg tillsammans med mina bloggande vänner! 

Annika i Reston (USA), Anna i Portugal, Monica på Sturkö i Blekinge och Sara i Barcelona. 

Vi fem bloggare har för fjärde gången samlats kring ett nytt, roligt tema… Film och TV-serier.

Jag saknar den där känslan av fysisk filmsamling... VHS & DVD. Den var nästan magisk.

Att ha "alla filmer" hemma kändes som att man ägde en liten värld av äventyr, skratt och spänning. 

Med Mac'en på magen i sängen... ser på Slow Horses på AppleTV.

 Vi svarar på en lista med tio frågor, två från varje deltagare. 

• 1. Är det bara jag som måste pausa för att kolla om man känner igen skådespelaren från något annat? Eller kolla upp karaktärerna och om storyn bygger på en sann historia.

Jag brukar ofta pausa för att kolla var jag har sett en skådespelare tidigare, för det kan störa mig tills jag kommer på det. Jag tycker också det är jättespännande att läsa mer om karaktärerna, särskilt om filmen eller serien bygger på en sann historia. Då känns det som att man förstår berättelsen bättre och får en djupare koppling till det som händer.

• 2. Hur lyckades man följa handlingen när man bara fick ett avsnitt i veckan förr i tiden!

Förr i tiden måste man verkligen ha haft tålamod när man bara fick se ett avsnitt i veckan. Jag tror att man helt enkelt var mer van vid att vänta, och att man kom ihåg handlingen bättre eftersom man pratade om serien med vänner och bekanta mellan avsnitten. Ja, tänk förr, när man sett ett avsnitt av Dallas... då hade nästan alla vänner och bekanta sett samma, eftersom det fanns bara två TV-kanaler på den tiden. Det gjorde att man automatiskt hade massor att prata om och kunde dela upplevelser och diskussioner på ett helt annat sätt än idag. Det kanske till och med gjorde att man uppskattade varje avsnitt mer, eftersom det kändes som en liten händelse när det äntligen kom ett nytt.

• 3. ”Förr i tiden” skulle en erkänd skådis aldrig sänka sig till att vara med i en serie. Varför tror du att detta har förändrats? Finns det någon skådespelare som du uppskattat både i film och i serie?

Det har förändrats mycket i hur man ser på film och tv-serier de senaste decennierna. Förr i tiden ansågs tv ha "lägre status" än film. Film var den stora konsten, medan serier mest sågs som lätt underhållning med lägre budgetar och enklare manus. Skådespelare som hade etablerat sig inom film ville därför ofta undvika serier för att behålla sitt rykte och sin "filmstjärneglans".

Men idag har flera saker förändrats...

• Kvaliteten på serier har höjts enormt. Plattformar som HBO, AppleTV, Netflix och Disney+ producerar serier med lika stor budget och berättarkvalitet som filmer.
• Publikens vanor har förändrats. Streaming har suddat ut gränsen mellan film och tv. Folk ser allt hemma, så formatet spelar mindre roll.
• Flera kända regissörer och manusförfattare har gått över till serier, vilket gjort det mer prestigefyllt att delta.

• 4. Vill du dela med dig av dina ”fem i topp” - serier och/eller filmer som varit extra viktiga för din personliga utveckling?

1. Pippi Långstrump hade premiär 1969 när jag var 6 år.  Det var så stort och fantastiskt. Pippi lärde mig redan som barn att våga vara mig själv, även om jag inte alltid passar in. Hennes mod, fantasi och självständighet har inspirerat mig mycket.
2. Den vita stenen hade premiär 1973, då var jag tio år. Den här serien visade hur viktigt vänskap och lojalitet är, och hur barn kan skapa sin egen värld trots svårigheter. 
3. Utvandrarna , Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige kom 1971, jag nio år. Den gav mig en djupare förståelse för hur svårt livet kunde vara för människor som lämnade Sverige för att söka ett bättre liv. Jag lärde mig mycket om styrka, hopp och mod. Och hela familjen satt samlad framför TV.
4. Anne på Grönkulla 1985, jag 22 år. Anne inspirerade mig med sin fantasi, livsglädje och förmåga att se det positiva i allt. Hon visade att det är okej att vara annorlunda.
5. Stolthet och fördom, en miniserie som kom 1996, jag 33 år. Den här serien fick mig att uppskatta starka kvinnliga karaktärer och hur viktigt det är att stå upp för sina värderingar, även när samhället tycker annorlunda. Snacka om att det blev Jane Austen-feber på 90-talet! 2001 kom en modernare variant, Bridget Jones dagbok! 

Jag har fler filmer och serier som har betytt mycket för mig... 

Bl.a. Grease, Saltkråkan, Sex And The City, När Harry mötte Sally, E.T, 

Emil i Lönneberga, Sömnlös i Seattle, The Breakfast Club, Teskedsgumman, Top Gun, 

Lilla huset på prärien, Forrest Gump, Familjen Macahan och Trainspotting.

• 5. Nämn en tv-serie och/eller film som ”alla”’ sett utom du.

En serie som verkligen känns som att ALLA har sett utom jag är Game of Thrones. Jag har hört hur många som pratar om den och hur spännande den ska vara, men jag har faktiskt aldrig tagit mig tid att börja titta.

• 6. Om du letar dig tillbaka i minnesbanken, vilken är den första film respektive tv-serie du minns?

När jag tänker tillbaka är nog Pippi Långstrump en av de första tv-serier jag minns. Jag tyckte hon var så modig, rolig och annorlunda. Någon man verkligen såg upp till som barn. När det gäller film minns jag min första biofilm. Det var när Disneys Djungelboken kom ut 1967. Mamma, min bror Lasse och jag fyra år, såg den tillsammans i en full biosalong. Minns väldigt tydligt att jag tyckte att den var läskig. Men djungelflickan var det vackraste jag hade sett. Den filmen och TV-serien var en stor del av barndomen och väcker fortfarande varma minnen. Djungelboken och Pippi Långstrump på de sju haven hade jag även på vinyl/Lp.

• 7. Med dagens stora utbud så gäller det att vara selektiv med vad en vill/hinner titta på tänker jag. Hur tänker du? Vad avgör om du börjar titta på en serie el film? Och vad kan få dig att stänga av filmen eller sluta följa serien?

Jag lägger längre tid på att välja vad jag ska titta på än att faktiskt titta!! Idag finns ett enormt utbud, vilket gör att jag måste vara ganska selektiv med vad jag väljer att titta på. För mig handlar det oftast om en kombination av intresse för ämnet, rekommendationer och recensioner, samt om jag känner en personlig koppling till genre eller skådespelare. Om en trailer, ett första avsnitt eller ett gott rykte fångar mitt intresse, är jag villig att ge serien eller filmen en chans.

Vad som kan få mig att stänga av eller sluta följa är däremot ganska tydligt. Om handlingen känns tråkig, förutsägbar eller seg, eller om karaktärerna känns ointressanta och jag inte kan engagera mig i deras utveckling, tappar jag snabbt intresset. Även dålig produktion, överdriven kliché eller obehagliga inslag som känns malplacerade kan göra att jag avslutar tittandet. Kort sagt, det handlar mycket om att bli engagerad och underhållen... om det inte sker snabbt nog, går jag vidare till nästa alternativ.

• 8. Finns det någon särskilt regissör, skådis, produktionsbolag eller manusförfattare som du inte vill missa nya serier/filmer från?

Jag vill alltid se nya filmer och serier av regissörer som Bröderna Coen, Pedro Almodóvar, Greta Gerwig, Woody Allen, Luc Besson och Quentin Tarantino, eftersom jag gillar deras unika stil och berättande.

• 9. Om ditt liv just nu vore en film eller serie vad skulle den heta, och vilken genre skulle den ha?

Titel: Tystnad mellan stormar

Genre: Psykologiskt drama

Lärarlivet läggs bakom mig, pensionen framför mig. En tid för att leva, läka och skapa. Efter kampen mot bröstcancer står jag starkare än någonsin, med nya bröst och ny lust att uppleva världen. Resor, akvarellfärger, jord under naglarna och kärlek i överflöd. En stilla men stark ny säsong i livet.

Storm vid Bråviken...

•  10. Om du kunde hoppa in i vilken film eller TV-serie som helst och leva där i en vecka vilken skulle du välja, och varför?

Jag står och väger mellan Stolthet och fördom och You’ve Got Mail. Antingen får jag dansa på bal i empireklänning med Mr Darcy eller flirta via e-post med Tom Hanks. Egentligen spelar det ingen roll, bara det finns charm, romantik och en bra replikväxling. 

Charmigt och romantiskt...

Jag skulle hoppa rakt in i You’ve Got Mail. En vecka bland bokhandlar, höstlöv och romantiska missförstånd i New York låter som ren terapi. Och jag skulle säkert dricka alldeles för mycket cappuccino och le lite för ofta.

Klassiskt kostymdrama... Jane Austen eller...

Hmmm... eller... Downton Abbey utan tvekan! Jag hade gärna promenerat i trädgården i långklänning, druckit te ur tunna porslinskoppar och pratat om livet med Lady Violet. Älskar henne! En vecka av elegans och artighet innan jag återvänder till verkligheten med lärarjobbet och ett leende.

Jag måste erkänna något! Jag är en riktig cineasta. 

Förr var jag inte bara någon som såg film... jag ägde film. 

VHS:er staplade från golv till tak i hyllorna och DVD:er i prydliga rader.

Mitt hjärta slog alltid lite snabbare när jag gick in i videohyllan hemma. 

Förr hade vi allt! Disney-klassiker, romantiska komedier som fick hjärtat att smälta, 

thrillers som höll oss vakna på natten... allt samlat i små plastfodral… ja, film och nostalgi. 

Visst, jag kan erkänna att jag gjorde av med dem alla.

 Ibland ångrar jag mig. VHS och DVD är guldgruvor för samlare idag.

Min vy från TV-soffan... innan streamingtjänster, VHS- och DVD-filmer sprang jag på bio.

Ja, jag kunde först gå på tidiga föreställningen och efter det den sena. Två filmer på en kväll!

Idag klickar jag på en knapp och poff, filmen är där. Praktiskt, ja. 

Men saknar inte du den där känslan av att faktiskt ha filmen? 

Att veta exakt vilka titlar som är dina, och att kunna stå framför hyllan och tänka: 

“Just den här… den här förändrade mitt liv.” Jag saknar den känslan ibland. Saknar att samla. 

Saknar ljudet när VHS:en åkte in i maskinen, och när den lilla röda lampan blinkade och började rulla. 

 Och ja… jag kanske saknar alla mina gamla VHS och DVD-er, men jag kommer alltid ha minnena. 

Och du! Häng gärna på temat du med! Länka, kommentera eller skriv ett eget inlägg. 

Kram till alla... Anna

❤

(bilder fotograferade av mig samt lånade från nätet)