Idag är det fem år sedan
jag höll din hand
och du drog ditt sista andetag.
Fem år sedan rummet blev tyst,
men kärleken stannade kvar.
Fem år av saknad,
av ord jag fortfarande säger till dig
i tanken, i hjärtat.
Älskade lilla mamma,
du somnade in
men lämnar mig aldrig.
❤
Kram till alla... Anna
❤
(bilder från mina föräldras fotoalbum)


14 kommentarer:
Hej Anna,
Har det gått fem år redan. Tänk vad tiden går. Jag minns så väl när du skrev om det och jag minns din mamma från så många av dina blogginlägg genom åren. Så otroligt fint skrivet om din mamma. Min egen mamma berättar att hon kom på sig själv med att vara iförd att ringa sin mamma, min mormor, för att berätta något i flera år efter det att hon hade gått bort. Stor kram till dig. Du vårdar din mammas och pappas minnen så fint.
Kramen och ha en fin dag,
Anneli
Så vackert skrivet. Jag förstår att saknaden är stor.
Vackra ord och bilder på din älskade mamma. Så länge man minns så finns de som har lämnat oss kvar. Så känner jag med mina föräldrar och morföräldrar. Jag tänker på dem ofta, ofta... Jag önskar dig en fin dag! Kram, Annika
Halloj!
Så vackert skrivet om din mamma.
Kram Carin
Finaste Anna,
Så fina ord till minnet av din mamma som alltid finns där hos dig, inom dig. De dör aldrig, så känner jag vad gäller mina egna föräldrar. De bär mig fortfarande och jag bär dem inom mig.
KRAM till DIG!
Karin
En vacker text om/till någon man saknar. Tänk ändå så bra att den äldre generationen förevigade sin egen och vår tid i bild. Jag hoppas innerligt att kommande generationer gläds åt de foton som vi nu tar.
Ha det bra Anna.
Hej Anneli! Tack snälla för dina varma och omtänksamma ord. Ja, det är nästan ofattbart att det redan gått fem år. Tiden rör sig vidare på sitt eget sätt, även när hjärtat ibland står still.
Den där impulsen att vilja ringa finns kvar länge, som ett tecken på hur djupt banden sitter. KRAM
Hej Jossu! Tack snälla för dina ord. Saknaden finns alltid där, på olika sätt, men värmen i minnena bär. KRAM
Hej Annika! Tack fina du för dina varma ord. Ja, precis så är det… i minnena och i tankarna lever de vidare. Det du skriver om dina föräldrar och morföräldrar känner jag så starkt igen mig i. Jag önskar dig också en fin dag. KRAM
Hej Carin! Tack snälla för dina fina ord, de värmer. KRAM
Hej Karin! Finaste du, tack för dina så innerliga och vackra ord.
Precis så… de finns inom oss, bär oss genom livet, och vi bär dem vidare. KRAM
Hej Stefan! Tack snälla för dina fina och kloka ord. Ja, tänk vilken gåva de där bilderna är… små tidskapslar fyllda av liv, vardag och kärlek. Jag hoppas också att framtida generationer ska få samma glädje och närhet genom våra fotografier. KRAM
Har det redan gått fem år? Vilken fin text, Anna.
Hon finns hos dig och ser hur du har det. Det är jag övertygad om det. Pratar med min pappa och mormor och hör deras svar i huvudet. Tänker på dem varje dag. För alltid i våra hjärtan.
Stora kramar till dig, fina Anna!!
Kära Annika! Tack snälla, fina du! Ja, det är nästan svårt att förstå att tiden gått så fort. Det du skriver om att prata med din pappa och mormor känner jag så väl igen! De finns kvar i oss, i tankarna och i hjärtat, varje dag. KRAM
Skicka en kommentar