🍂 Höstpromenad vid Bråviken🍂

Kära vänner! Ibland behöver man inte så mycket mer än en vacker höstdag, 

ett par sköna skor och en härlig promenad. 

Och vilken promenad det blev tillsammans med maken!

Häng med mig längs Bråviken på Marmorstigen... 

En plats som är så otroligt vacker, inte minst så här års. 

Vädret visade sig från sin allra bästa sida och solen gjorde nästan allt lite extra fint.

Höstfärgerna börjar verkligen komma nu. 

Gula och orangea löv lyser upp bland träden, 

men det är faktiskt fortfarande förvånansvärt mycket grönt kvar. 

Det känns som om naturen står lite med ena foten i sommaren och den andra i hösten.

Jag stannade förstås till flera gånger bara för att njuta av utsikten, 

lyssna på naturen och ta in allt det vackra. Bråviken låg där och glittrade 

och jag tänkte återigen: tänk att vi har sådana här fantastiska platser alldeles här omkring oss!

Här ute på klippan står en oxel, alldeles full av vackert röda bär. 

Jag tycker att oxeln är ett så fantastiskt träd... tåligt och lite strävsamt, 

precis som den miljö den växer i. Den klarar både hårda vindar och saltstänk 

och trivs därför väldigt bra längs våra svenska kuster och ute i skärgården.

Jag kan inte låta bli att tänka på Oxelösund när jag ser den. 

Namnet sägs ju komma från just oxeln... och det känns faktiskt ganska passande 

när man tänker på hur väl det här tåliga trädet hör hemma i vårt kustlandskap.

Varm nyponsoppa, små biskvier och ibland en klick vaniljglass... en liten smak av barndomen.

Så länge sedan jag njöt av den enkla lyckan. Dags att hitta tillbaka.

Här har vi trädet vägtorn... visst är det vackert! 

Men VARNING! Bären är giftiga för oss människor! 

De kan se nog så lockande ut, men låt dem sitta kvar på trädet. 

Förr i tiden användes vägtornets bär faktiskt som laxermedel. 

Fåglarna däremot kan äta dem utan problem och verkar uppskatta de små svarta bären.

Så vackert att se hur naturen bjuder på mat åt vissa... men varnar oss andra!

De brandgula asplöven fladdrade i vinden som ett färgsprakande potpurri. 

Rönnens blad lyste så vackert mot den klarblå himlen och den blå Bråviken.

Det är sådana här stunder jag tycker så mycket om... 

När naturen bjuder på sin allra vackraste sida och man bara vill stå kvar en stund och ta in allt.

En riktig må-bra-promenad helt enkelt!

Hoppas du min kära läsare kan känna lite av den härliga höstkänslan du också! 

Kram till alla... Anna

♥

(Alla bilder fotade av mig.)