I september 2006 hade vi vår första date och sedan dess har vi gått sida vid sida genom livet.
Den 9 september 2017 sa vi ja till varandra, och nu har det gått åtta år sedan vi blev man och hustru.
Det är svårt att förstå att det redan har gått 19 år.
Att leva tillsammans så länge innebär förstås inte bara skratt och romantik.
Vi har delat vardagar, trötthet, utmaningar och små irritationer
men också de stora stunderna av glädje, kärlek och trygghet.
Det är just blandningen som gör vårt liv tillsammans rikt och äkta.
🌻♥20 9/9 17♥🌻
Du är min klippa när livet känns tungt, och den som får mig att våga när jag själv tvivlar.
Samtidigt är du den jag kan skratta med åt de mest fåniga saker,
planera resor med, och ibland bara sitta tyst bredvid utan att något mer behövs.
Vi har byggt ett liv tillsammans, med både vardag och äventyr,
och jag är så tacksam för allt vi har skapat och allt vi fortfarande drömmer om.
Zakynthos 2017
Som tradition går vi alltid ut och äter en trerätters middag på vår bröllopsdag.
Det har blivit ett sätt för oss att stanna upp, fira kärleken och skapa nya minnen tillsammans.
Och vilken kväll…
18.30 visade termometern 21°C i september!
I år hamnade vi på fina Tullhuset, en plats som verkligen passade för en kväll som denna.
Ja, vi satt ute länge och njöt, det smakade ännu bättre i den ljumma kvällsluften.
Havsdelikatesser...
Stora fina färska ostron, grillade ostron och grillade havskräftor… mmmm… helt underbart gott!
God mat, härlig stämning och tid bara för oss två...
Såna här kvällar sparar jag i hjärtat.
Den åttonde bröllopsdagen kallas ibland för Gummibröllop,
vilket symboliserar både lekfullhet och stabilitet i äktenskapet.
Två ord som jag tycker beskriver vårt liv tillsammans väldigt väl.
Att se tillbaka på allt vi har varit med om och samtidigt blicka framåt
mot alla kommande år gör mig både tacksam och förväntansfull.
Kärlek...
Kärlek är som en låga... ibland stilla, ibland stormande, men alltid levande.
Den är vinden som viskar ditt namn när ingen annan hör,
värmen i en hand som möter din i mörkret,
och tystnaden som ändå känns fylld av ord.
Den är både sårbarhet och styrka,
ett hopp som vågar trotsa rädslan,
ett band som inte alltid syns men som håller fast ändå.
Kärlek är att se någon som den är,
och ändå vilja stanna.
dikt av mig
Naxos juli 2011
Från Ulf Lundells sommarturné juli 2006, till Kulturnatten samma höst… då blev det vi.
2017 sa vi ja på Villa Fridhem, och 19 år senare väljer jag dig fortfarande, varje dag.
Det är vår perfekta kärlekshistoria!
Kram till alla... Anna
♥
(Alla bilder fotade av mig förutom bröllopsbilderna.)
