IgÄr fredag blev det en riktigt hÀrlig kvÀll...
AW och bio igen med min gamla barndomsvÀn Annika och Katarina, en kompis till henne.
Vi började kvÀllen pÄ FrÀcka Fröken dÀr jag Ät nÄgot riktigt gott.
Jag bestÀllde in en korg med en stor hög nyskalade rÀkor pÄ en bÀdd av pommes frites!
Och det var faktiskt en ovÀntat bra kombination! SÄ gott ihop!! Helt nytt för mig.
TÀnk att man aldrig blir för gammal för att vÄga prova nÄgot nytt!
DÀr satt vi lÀnge och hade det trevligt och pratade om film och musik.
Precis en sÄdan dÀr kvÀll som fyller pÄ energin.
Klockan 19.00 började filmen i stora salongen pÄ Cnema... och den var nÀst intill fullsatt!
Jag hejade till och med pÄ en elev som var dÀr med sin familj. Kul!!
Ja alltid lika roligt att ses Àven utanför skolans vÀrld.
Vi sÄg Epic: Elvis Presley in Concert... och vilken upplevelse!
En storslagen fest för bÄde ögon och öron. MÀktig, pampig och kÀnslofylld.
Wow, vilka musiker han omgav sig med! Det gick inte att sitta still! Jag ville bara digga med.
Samtidigt kom bÄde lyckan och sorgen över mig. En riktigt sevÀrd film!
I torsdags var det dags att trÀffa tre av mina vÀnner frÄn mitt kÀra bokslukargÀng.
Ulrika hade fixat sÄ fint pÄ sitt jobb, hon jobbar pÄ Komvux,
och vi satt i deras personalrum och hade det riktigt mysigt.
Den hÀr gÄngen var vi rörande överens om boken vi lÀst, och det hÀnder inte ofta!
Alla gav högsta betyg! Ăven av Ellen och Maria som inte var med.
Boken var Tusen bitar av Marcus Jarl. En bok som verkligen berörde och stannade kvar.
Till nÀsta gÄng ska vi lÀsa vinnaren av Augustpriset 2025: Liken vi begravde av Lina Wolff.
Det ser jag verkligen fram emot! Det blev en sÄ dÀr varm och mysig bokkvÀll.
Och nÀr jag satt dÀr i soffan och tittade ut genom fönstret hÀnde nÄgot speciellt...
Jag sÄg min allra första egna lÀgenhet! Inte bara min, utan mina barns pappas och min.
Jag trivdes sÄ otroligt bra dÀr. Jag tror det var 1983 som vi flyttade in.
Jag lÀste franska i sex Är i skolan och drömde om att en dag fÄ bo under takÄsarna i Paris!
Men det blev under takÄsarna i Norrköping istÀllet... och det blev ju inte sÄ tokigt det heller.
Det fyrkantiga fönstret, lÀngst till vÀnster, var vardagsrummet.
De tvÄ smala bredvid var sovrummet.
Det lilla i mitten var dusch och toalett. De tvÄ smala bredvid var köket.
SÄ tydligt jag ser det framför mig... och sÄ mÄnga roliga minnen som ryms dÀr.
TÀnk vad en bokkvÀll kan vÀcka till liv.
Mitt i allt har jag Àven hunnit med en trÀff med mitt damgÀng... min kÀra hemgrupp hemma hos Berit.
Vi ses var tredje vecka, och det har verkligen blivit
en av de dÀr stunderna jag bÀr med mig lÀnge efterÄt.
Att fÄ samlas hemma hos Berit, slÄ sig ner med en kopp te,
dela livet, skratta och ibland ocksÄ prata om det som skaver... det Àr sÄ vÀrdefullt.
Det Àr nÄgot sÀrskilt med de hÀr kvÀllarna.
Ingen stress, inga krav, bara nÀrvaro och gemenskap.
Vi har lÀrt kÀnna varandra pÄ djupet genom Ären,
och det skapar en trygghet som betyder mer Àn man kanske alltid sÀtter ord pÄ.
En riktigt fin stund tillsammans... och jag Àr sÄ tacksam för den.
Allt gott till dig min kÀra lÀsare!
Kram till alla... Anna
♥
(Alla bilder fotade av mig)
