torsdag 19 mars 2026

Tulpaner, tulpanerđŸŒ·đŸŒ·

KĂ€ra vĂ€nner! Det Ă€r i de smĂ„ stunderna det hĂ€nder. 
En tulpanbukett med skira kvistar av forsythia pĂ„ ett köksbord. 
Solljuset som faller in genom fönstret. 
En kÀnsla av att nÄgot vaknar, bÄde ute i vÀrlden och inom oss.
VĂ„ren Ă€r inte alltid högljudd. 
Ibland viskar den bara.



Tulpanens historia Ă€r dessutom fascinerande. 
Ursprungligen kommer den frĂ„n Centralasien, men det var i NederlĂ€nderna 
som den verkligen fick sitt stora genomslag under 1600-talet. 
Under den sÄ kallade tulpanmanin blev lökarna sÄ eftertraktade att de sÄldes för enorma summor.
 Ibland mer Ă€n vad ett helt hus kostade. Helt otroligt att tĂ€nka pĂ„ idag!



Snart Àr det ett Är sedan jag sjÀlv fick uppleva tulpanfÀlten i NederlÀnderna.
Galet vackert Ă€r nog det enda ord som rĂ€cker till. 
FÀrgerna, oÀndligheten av blommande rader... ett minne som verkligen stannat kvar.


Ja, jag Ă€lskar tulpaner! Den hĂ€r buketten fick jag av Eva i bokklubben, 
bara för att jag hĂ€mtade upp henne sĂ„ vi kunde samĂ„ka till Söderköping. 
En sÄdan fin och ovÀntad gest. Jag blev sÄ GLAD... och det var verkligen inget jag hade rÀknat med.



SmÄ saker som dessa, en bukett blommor, en omtÀnksam handling, kan göra sÄ mycket.

Ni som kĂ€nner mig vet att jag Ă€lskar att planera... 
inte bara lektioner utan ocksĂ„ smĂ„ Ă€ventyr i livet. 
GĂ€rna en sak i mĂ„naden, sĂ„ att det alltid finns nĂ„got roligt att se fram emot. 
Det behöver inte vara stort, bara nÄgot som sÀtter lite guldkant pÄ vardagen.

Jag gillar verkligen framförhĂ„llning... att veta vad som vĂ€ntar runt hörnet. 
Min kalender Ă€r ofta proppfull... men pĂ„ ett hĂ€rligt sĂ€tt. 
Det kan vara allt frĂ„n nagelfix till att trĂ€ffa barnbarnen eller gĂ„ pĂ„ bio. 
SmÄ och stora stunder som tillsammans blir livet.

Och nu har vi flera roligheter pÄ gÄng!

Imorgon Ă€r det fredag och det betyder en liten tradition. 
DĂ„ blir det en svĂ€ng till finbageriet för att fixa fredagsfika till maken och mig. 
Efter det ett besök hos blomsterhandeln för att vĂ€lja ut veckans fredagsbukett. 
Det Àr nÄgot speciellt med fÀrska blommor som fÄr hela hemmet att kÀnnas levande.

Lunchen har jag ocksĂ„ planerat, men den gör maken och jag tillsammans... 
Och det Àr nÀstan det bÀsta av allt!



Och förresten... har ni sett hur fin förra helgens bukett fortfarande Ă€r? 
LĂ„nga, slanka tulpaner i toner av vanilj och rosa. Som smĂ„ karameller... eller som godis för sjĂ€len. 

MÄ solen lysa pÄ dig min kÀra lÀsare var du Àn Àr!

Kram till alla... Anna
(Alla bilder fotade av mig)  

tisdag 17 mars 2026

VÀrldens snÀllaste och mest omtÀnksamma mamma!

 Idag skulle min mamma ha fyllt 101 Ă„r. 
Det Ă€r fem Ă„r sedan hon somnade in, och saknaden kĂ€nns fortfarande stor. 
Puss och grattis, Àlskar dig!

Mamma september 2016... tvÄ veckor innan pappa somnade in.

PĂ„ bilden hĂ„ller mamma ett vackert fĂ„ng videkvistar. 

Vi hade alltid vide hemma vid den hÀr tiden pÄ Äret under min uppvÀxt.
Det hörde liksom vÄren till... de mjuka, silvriga knopparna i en vas pÄ bordet.
För mig betyder vide just hemma.

Jag Àlskar de smÄ, lena videkissarna... sÄ enkla, men ÀndÄ fulla av liv och vÄrkÀnsla.

Den hĂ€r bilden Ă€r sĂ„ fin... mamma ligger och lĂ€ser, helt uppslukad av sin bok. 
Bakom henne syns ett inramat fotografi pÄ pappa.
Den hÀr lilla scenen kÀnns sÄ varm och trygg, full av kÀrlek och nÀrvaro.


HĂ€r Ă€r en bild frĂ„n nĂ€r mamma firade sin 18-Ă„rsdag tillsammans med sina vĂ€ninnor i mars 1943. 
Hur vackra Ă€r de inte allihopa? 
SÄ tjusiga i hÄret, med linneduk, fin kaffeservis, sju sorters kakor och tÄrta... rena festligheten!

HĂ€r Ă€r en till av mina favoritbilder: mamma och pappa som fikar i grĂ€set pĂ„ vĂ„rens första dag. 
SĂ„ enkelt, sĂ„ genuint och Ă€ndĂ„ sĂ„ fullt av kĂ€rlek och glĂ€dje. 


Allra lyckligast var hon nog nĂ€r hon var ute i naturen, i sitt rĂ€tta element… i ett hav med vitsippor.

NĂ€r mamma var hos oss var det sjĂ€lvklart att hennes plats var laminofĂ„töljen💛
Jag tycker om den hĂ€r bilden… tagen 2016, första advent, den första december utan pappa. 
Den fÄngar sÄ mycket vÀrme, stillhet och minnen som alltid finns kvar.

Min mamma var utbildad retuschör och fotograf. 
Förr var det ett riktigt hantverk. Jag Àlskade att vara i mörkrummet och framkalla bilder.
Eller stÄ bredvid och se hur mamma retuscherade/redigerade bilder. SÄ kul!
Att fota och redigera bilder med mobilen... det var inte riktigt hennes grej. 
Ja, under dessa nĂ€stan 80–90 Ă„r har mycket hĂ€nt… idag fixar vĂ€l AI det mesta.


Tanken pĂ„ att mamma och pappa Ă€r Ă„ter tillsammans ger sĂ„ mycket vĂ€rme och tröst... 
De delar fortfarande glÀdjen, lugnet och kÀrleken, precis som de alltid gjorde hÀr hos oss.


Allt gott till dig min kÀra lÀsare!

Kram till alla... Anna
(Bilder fotade av mig samt avfotograferade bilder.)  

mÄndag 16 mars 2026

SÄ blev det mÄndag igen!

KĂ€ra vĂ€nner! IgĂ„r planterade jag Ă„rets pensĂ© vid entrĂ©n i den stora jĂ€rnkrukan 
tillsammans med nĂ„gra videkvistar. Nu fĂ„r vi hoppas att de kommer blomma och frodas. 



Tog ocksĂ„ en runda i trĂ€dgĂ„rden och vattnade tulpanerna som börjar titta upp, 
med TricoGarden... det enda som verkligen hjĂ€lper mot rĂ„djuren! 

Snart, snart blommar det för fullt i mina rabatter. VĂ„ren Ă€r hĂ€r! 



 Det var alldeles för lĂ€nge sedan jag var hos frissan! 
Mitt grĂ„a melerar sig faktiskt ganska snyggt mot det blonda, sĂ„ det Ă€r inget jag störs av. 
Men lĂ€ngden... alldeles för lĂ„nghĂ„rig! SĂ„ idag blev det klipp och slingor. 


Före & Efter! KĂ€nns alltid lika skönt efterĂ„t. 


Efter frisörbesöket tog jag en svĂ€ng till min dotter Lotta. 
Vi Ät lunch tillsammans hemma hos henne och vi fick en mysig stund att prata ikapp.

Senare pĂ„ dagen var det dags att trĂ€ffa mitt bokslukargĂ€ng. 


Den hĂ€r gĂ„ngen var vi hemma hos Ulrika i Söderköping. 


Vi hade lĂ€st Ă„rets Augustpristagare Liken vi begravde av Lina Wolff, 
vilket gav oss mycket att prata om. 
Romanen kretsar kring skuld, minnen och hur det förflutna fortsĂ€tter att pĂ„verka vĂ„ra liv.

Vi var ganska överens om att det var en bra bok, 
Ă€ven om den inte riktigt nĂ„dde hela vĂ€gen fram för alla. 
I snitt fick den tre stjĂ€rnor, men den gav upphov till 
mÄnga intressanta diskussioner i bokcirkeln.

En riktigt trevlig avslutning pÄ dagen.


Önskar dig min kĂ€ra lĂ€sare en bra vecka!
Kram till alla... Anna
(Alla bilder fotade av mig)  

lördag 14 mars 2026

En toppendag!

KĂ€ra vĂ€nner! Idag har jag haft en supertrevlig eftermiddag och kvĂ€ll. 



Vid halv tre mötte jag tvĂ„ kollegor, Marie och Lotta, pĂ„ Tinas CafĂ©. 
DĂ€r blev det en galette med champinjoner, skinka och Ă€gg... tillsammans med ett glas rött. 
Det smakade verkligen jÀttebra! Jag var hungrig.
Hade ju bara Àtit frukost med maken innan Melodikrysset.


Vi satt och pratade i nĂ€stan en timme innan det var dags att promenera vidare till Teater BrĂ„ddgatan 34. 
Elin pĂ„ jobbet Ă€r nĂ€mligen med i en teatergrupp, sĂ„ vi sĂ„g verkligen fram emot att fĂ„ se henne pĂ„ scen. 
Det Àr alltid lite extra roligt nÀr nÄgon man kÀnner upptrÀder!

En riktigt fin start pÄ kvÀllen, med gott sÀllskap, god mat och kultur pÄ gÄng.



IkvĂ€ll har vi sett Krymplingen pĂ„ Inishmaan, en mörk och mycket speciell komedi. 
PjĂ€sen utspelar sig 1934 pĂ„ den karga ön Inishmaan utanför Irlands vĂ€stkust. 
DĂ€r möter vi den utstötte Billy, Krymplingen, som drömmer om att lĂ€mna öns skvaller, 
fattigdom och hÄrda liv genom att försöka fÄ en roll i en Hollywoodfilm.


BerĂ€ttelsen blandar kolsvart humor med bĂ„de grymhet och mĂ€nsklig vĂ€rme. 
Den skildrar ett samhĂ€lle dĂ€r livet Ă€r tufft, nyheter Ă€r sĂ€llsynta 
och ofta möts med misstĂ€nksamhet. 
En förestÀllning som rör sig skickligt mellan skratt och allvar...
 Verkligen en kombination av komedi och tragedi.

Under pausen bjöds det pÄ kaffe och nybakad bulle.


Blev glad att trÀffa pÄ Moa, mitt brorsbarn, som ocksÄ var pÄ teatern. Kul att ses!
Och hÀr nedan... kollegorna och kulturtanterna Marie, Lotta och jag.




FörestĂ€llningen var jĂ€ttebra! 
Och extra roligt att vĂ„r Elin pĂ„ skolan var med i pjĂ€sen! Hon fick en röd ros av ossđŸŒč
Tack för en fantastisk förestÀllning! ApplÄder!!


SĂ„ glad att jag sĂ„g förestĂ€llningen! 

Kom att tĂ€nka pĂ„ den fantastiska filmen The Banshees of Inisherin frĂ„n 2022.

Det Àr ju samma författare! JÀttekul att göra den kopplingen. Martin McDonagh, vilket geni!



Nu ropar kudden mitt namn! Nattinatti till dig min vÀn!

Kram till alla... Anna
(Alla bilder fotade av mig)