Vilken brittsommar vi har…
+18-20 grader hela helgen och även idag. Vilka underbara dagar vi får!
Jag njuter verkligen av allt det vackra omkring mig, av färgerna,
luften och den här lite oväntade värmen så här i slutet av september.
Men idag är också en dag fylld av minnen.
Det är precis tio år sedan min pappa somnade in hemma.
Min mellanbror ringde mig på morgonen och berättade. Han var där hos mamma.
”Lilla pappa…” sa jag, och kände tårarna rinna nerför mina kinder.
Jag åkte direkt dit. Jag fick hålla pappa i handen.
Han låg där så stilla… kroppen fanns kvar, men själen var någon annanstans.
Och tänk att han fick vara med om att hans älskade fotbollslag
IFK Norrköping tog guld 2015! Det firades med en tårta!
(Under 1940-, 1950- och 1960-talet dominerade klubben svensk fotboll och tog flera raka guld.)
Älskade pappa, du är med mig än idag.
I mina minnen, i mitt hjärta och i allt det du lämnat efter dig.
Du fick leva ett långt och rikt liv och blev 92 år.
Dessutom hann du få uppleva något alldeles fantastiskt... att bli gammelmorfar.
Du fick träffa ditt första barnbarnsbarn under ett helt år och fick njuta av så mycket glädje och kärlek.
♥
Frank fyllde ett år bara sex dagar efter pappas bortgång.
Det känns fint att tänka på att pappa hann få uppleva hans första år och lära känna honom.
Lotta, pappa, Frank och Ida 2015♥
Älskar mammas gamla fotoalbum från 1940-talet.
Den här bilden är från måndagen 26/9-2016.
Det var sista gången Ida och Frank träffade morfar/gammelmorfar♥
Även maken och jag träffade pappa på måndagen.
Tisdag, natten till onsdagen den 28/9 somnade pappa in i sitt hem.
Förstår inte att tio år har gått, saknaden och kärleken finns kvar.
Vissa människor lämnar ett tomrum efter sig som tiden aldrig riktigt fyller...
men de lämnar också så mycket kärlek och så många fina minnen.
Idag tänker jag lite extra på min lilla pappa.
Älskar dig innerligt pappa.
Önskar dig min kära läsare en fin start på veckan!
Kram till alla... Anna
♥
(Bilder fotade av mig)
16 kommentarer:
Fin start på veckan till dig med! Så fint du skriver om din pappa. Och bilderna, så höstiga! Vackert. Kram Marika ❤
Hej Marika! Tack snälla! Ja, hösten är verkligen så vacker just nu, och jag njuter av alla färger och den härliga brittsommaren. Det blev lite extra känslosamt att skriva om pappa idag, men det känns fint att få dela minnena av honom. Han finns ju fortfarande med mig på så många sätt. KRAM
Underbara höstbilder tillsammans med bilderna på en underbar pappa...🍂🧡 Så fint komponerat! Du gör det så bra och äkta, precis som när du målar och skriver. Och ja, de man har älskat och som har stått en nära finns kvar hos oss fast de inte finns här på jorden. Ha en fin vecka! Varmaste kramar, Annika 🌻
Hej Annika! Tack finaste du för dina alltid så fina ord. Det betyder så mycket att du ser det jag försöker förmedla… både i bilderna, orden och minnet av pappa. Jag tror också att de vi älskat och haft nära fortsätter att finnas med oss, på olika sätt, även om vi inte längre kan se eller hålla om dem. KRAM
Så fint skrivet! Och så vackra bilder dessutom! Önskar en fin vecka!
Du hade en så fin pappa, Anna. Vet ju hur varmt och kärleksfullt du alltid skrivit om dina föräldrar. Det är underbart att du bär med så fina minnen av en älskad pappa. DET gör jag med. Jag tror inte det går en enda dag utan att jag tänker på honom, min fina pappa.
Albumen du har kvar!! Vilka skatter, tittar på din mammas handstil och hennes illustrationer, bara WOW!!!
Vackra bilder från nuet också, hösten ändå. Kramar!!!
Hej Helena! 1000-Tack! Så glad att du tycker om både texten och bilderna. KRAM
Hej Annika! Tack finaste du! Det känns så fint att du också bär med dig så många kärleksfulla minnen av din pappa. Vissa människor finns verkligen med oss varje dag, på olika sätt, även om de inte längre finns här.
Och ja, fotoalbumen är verkligen stora skatter. Att få se mammas fotografier, handstil och hennes illustrationer gör dem ännu mer värdefulla. Så mycket historia och kärlek mellan de där sidorna.
Och visst är hösten vacker ändå… naturen bjuder verkligen på sitt eget lilla konstverk just nu. KRAM
Minnena efter nära och kära bleknar nog aldrig, men visst är det tur att man har fotografier bevarade.
Vad härligt att din far fick uppleva IFK:s glansperiod.
Visst har vi haft ett underbart väder med sol och höga temperaturer. Vi plockade in utemöblerna förra helgen och nästan så vi ångrar det just nu, men det är väl lite bedrägligt då det riktiga höstvädret står för dörren.
Ha det så gott.
Jag blir alldeles varm i hjärtat av dina ord och dessa bilder. Våra föräldrar gick bort 69 och 74 år gamla, det känns som att de var alldeles för unga... Att du har så varma känslor för dina föräldrar känner jag igen, de lever vidare genom och i er. Din mammas fotoalbum är riktigt konstverk, jag förstår varifrån din konstnärlighet kom. Kram, kram.
Gamla fotoalbum är så kul att titta i. Det är en sådan känsla i svartvita bilder. Min mormor hade också ett, tyvärr lite sorglig känsla i den då en del bilder var från kriget morfar kämpade i.
Så fint att han fick se favoritlaget ta guld och fick fira det. Det hade ju varit hemskt om det efterlängtade guldet kommit efter att han gått bort.
Hej Anna!
Så fint skrivet om din pappa, och era minnen tillsammans <3
Otroligt fint album din mamma gjorde, förstår att du älskar att bläddra i dom <3
Kramar!!
Hej Stefan! Tack så mycket! Ja, fotografierna betyder verkligen mycket och blir bara mer värdefulla med åren. Det är fint att kunna titta tillbaka och minnas alla fina stunder, inte minst tiden då pappa fick uppleva IFK glansdagar.
Visst har vi blivit bortskämda med det fantastiska vädret! Men du har nog rätt... hösten lär snart göra sig påmind, så det är bara att passa på att njuta så länge det varar. KRAM
Hej Monnah! Tack snälla! Det var alldeles för ungt! Känns orättvist... men de är saknade oavsett vilken ålder de hann bli. Våra föräldrar finns verkligen kvar inom oss, i våra minnen, våra värderingar och i sådant vi själva för vidare. Och mammas fotoalbum är en riktig skatt för mig! Glad att du också ser det vackra och konstnärliga i det. Jag har absolut fått lite av hennes skaparglädje. KRAM
Hej Jossu! Ja, gamla fotoalbum väcker verkligen många känslor. Det är något alldeles särskilt med de svartvita bilderna... de känns så tidlösa och samtidigt så nära.
Jag kan tänka mig att din mormors album måste ha varit extra känslosamt att bläddra i, särskilt med bilder från kriget och allt det som morfar gick igenom. Sådana fotografier bär verkligen på en historia.
Och ja, jag är så tacksam över att pappa fick uppleva Frank och fira guldet med sitt favoritlag. KRAM
Hej Sara! Tack snälla! Ja, jag känner mig verkligen lyckligt lottad som har så många fina minnen av pappa, och mammas album är en riktig skatt. Det är så mysigt att bläddra i dem och få återuppleva små ögonblick från förr. KRAM
Skicka en kommentar