Inloppet till Oxelösund... hav, hav och åter hav.
Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans
Någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly
Någonstans inom oss är vi alltid här och nu...
strofer ur Erik Lindegrens kärleksdikt Arioso
❤
Idag tog vi en tur upp till Oxelösund.
Jag planterade 40 st. krokuslökar i blandade färger vid mammas och pappas sten.
Nu får vi hoppas att det kommer bli fint till våren.
Efter kyrkogården hoppade jag ut på klipporna vid Femöre Naturreservat.
Mitt mindfulness...
Här har mina föräldrar som unga spenderat mycket tid tillsammans...
Maken och jag satt här och filosoferade... tycker om den milda hösten som vi har.
Skönt att mammas namn har kommit på gravstenen också.
Gråt inte vid min grav... jag finns inte där.
Jag finns i solens spegelblänk på havet.
✨✨✨
Allt ljus på dig min kära läsare!
Kram till alla... Anna
❤
(bilder fotade av mig)
6 kommentarer:
Vackert med Femöre och skärgården där! Och vilket ljus! Fint att ni kunde ta en utflykt den vägen.
Kram
Ja, där är det verkligen vackert! KRAM
Så vackra bilder och ett lika vackert inlägg.
Ha en fin söndag.
Kram Carin
Tack! Detsamma till dig! KRAM
Väldigt vackert hos dig, och på ett helt annat sätt än hos mig.
Vad fint det kommer att bli med alla vårblommorna :-)
Varm kram och ha en skön söndag.
Anneli
Tack! Ja, hoppas de kommer upp! Krokus är fint!
KRAM
Skicka en kommentar