Nu börjar vernissagen i Gamla stan i Stockholm närma sig med stormsteg.
Men om jag ska vara ärlig så är jag mentalt inte där alls.
Inspirationen har lyst med sin frånvaro, och jag har inte riktigt haft någon lust att sätta mig att skapa.
Det lilla jag faktiskt har målat den senaste tiden har mest känts fel.
Inte alls som jag sett det framför mig.
Penseldragen vill inte riktigt som jag vill, och jag känner mig ringrostig... ordentligt ringrostig.
Det var alldeles för länge sedan jag målade regelbundet, och det märks.
Häromdagen var jag hos Lotta, min gamla kollega och nästan-granne.
Lottas dahlior stod i full blom och visade upp sig från sin allra bästa sida.
Mina... de är betydligt blygsammare än så länge.
Lotta är otroligt skicklig, en sådan där riktig konstnär som får det att se så enkelt ut.
Det är faktiskt hon som drog med mig på hela den här Stockholmstrippen från början.
Hon har försökt peppa mig, inspirera mig och ge mig den där välbehövliga knuffen framåt.
Blev bjuden på en riktig go'fika... elvakaffe med smultron på strå, kolakaka
och mjukt, nybakat vetebröd. Sånt som gör själen gott.
Och ja, vi får väl se hur det här slutar.
Kanske landar jag i ett litet hörn någonstans på vernissagen ändå,
med några tavlor upphängda och hjärtat i halsgropen.
På ett eller annat sätt måste jag hitta tillbaka till känslan.
På ett eller annat sätt måste jag hitta tillbaka till känslan.
Kram till alla... Anna
♥
(bilder fotade av mig)














4 kommentarer:
Ibland kör man fast. Jag älskar att kreera och har så gjort sedan barnsben. Idag är det foto som gäller, men visst är det så ibland att det står still. Man tappar fokus, lider brist på idéer och motivationen är inte alltid 100%.
Så var det även när jag tecknde och målade, men vips - så är fokuset där, idéerna bara sprutar och motivationen är så stark at jag knapp hinner med.
Ha det bra nu så dyker motivationen upp fortare än du anar.
Hej Stefan! TACK!! Kreativitet går verkligen i vågor… ibland känns det som om allt står still, och ibland flödar allt på en gång. Det är nog en del av processen, även om det kan vara frustrerande när man är mitt i det. KRAM
Hej Anna! Nu har jag läst ikapp din fina blogg efter lite semester. Två dagar i vackra Östergötland med en övernattning i Vadstena och så härliga dagar i sommarstugan i Småland då även midsommar firades... Så många bra och vackra foton du har tagit i vanlig ordning och läsvärd text. Tack för det! Jag förstår att du njuter av ett skönt sommarlov nu :D! Jag tror säkert att du får upp inspiration och kreativ skaparlust när du väl sätter igång med din konst. Varmt lycka till! Kram, Annika
Spännande! Och jag förstår självtvivlet väldigt väl. Vilket medium jobbar du med? Vattenfärg eller akryl eller nåt annat? Jag tycker också att det blir otroligt tydligt hur mycket dagsformen avgör om man är nöjd eller inte - en dag kan det se extremt trist ut, en annan tänker man att "men det där var ju inte så dumt egentligen!" Och ibland blir det helt annorlunda än man föreställt sig - men bra, bara annorlunda. Hoppas du får till det med lite målningar du är nöjd med. Och lite mer inspiration! <3
Kram!
Skicka en kommentar