Efter frukosten på balkongen och Melodikrysset hoppade vi in
i bilen och styrde norrut på E4:an, mot Oxelösund.
Jag ville titta till mammas och pappas grav.
Det blev också en stund vid mina mor- och farföräldrars gravar.
Jag tycker om kyrkogården i Oxelösund. Känns bra att mina föräldrar ligger där.
Det är något särskilt rofyllt med att gå där. Att sätta sig ner en stund, känna stillheten och närvaron.
Ja, det är verkligen en vacker kyrkogård.
Efter besöket där åkte vi ner till Gamla Oxelösund... mitt barndomsparadis.
När jag såg och hörde båtmotorerna lägga ut mot skären stack det till i hjärtat.
Det känns sorgligt att veta att jag nog aldrig mer kommer ut till Högsten, Beten, Ytterskär,
Hästkubben eller Sprängklubbarna... som min Ida kallade Bomberna när hon var liten.
Mina barn fick också uppleva Oxelösunds skärgård när de var små.
Mina föräldrar hade då kvar sommarstugan, båten och bryggan nere i Gamla Oxelösund.
Så många fina minnen skapades där.
Varje midsommar under min barndom var vi vid Bygdegården,
det som idag är Oxelö Krog, och dansade runt midsommarstången.
Just där hamnade maken och jag igår, på midsommardagen.
Och där, i skrevorna mellan klippor och stenar, lyste den gula lilla fetknoppen upp.
Jag tycker så mycket om den... liten, envis och så vacker i all sin enkelhet.
Som små glimtar av ljus mitt i det karga.
Och där har den vuxit, år efter år, ända sedan jag var barn.
Kanske är det just därför den alltid fångar mitt öga.
Vi satt på parkett med utsikt över sundet och åt en jättegod räkmacka på rågbröd.
Nyponrosen klänger vild och fri,
med mjuka kronblad i rosa harmoni.
Taggig stam men blomma så skör,
ett sommarminne som hjärtat berör.
med mjuka kronblad i rosa harmoni.
Taggig stam men blomma så skör,
ett sommarminne som hjärtat berör.
Röllekan står så stilla och vit,
med tusen små blommor i sommarens skrud.
En doft av äng och solvarm jord.
med tusen små blommor i sommarens skrud.
En doft av äng och solvarm jord.


































2 kommentarer:
Vad fint det var i gamla Oxelösund! Så underbar natur. Jag har inte varit där i år.
Varför kommer du inte ut till öarna igen? Du får skaffa en kompis med en båt som kan ta med dig på en tur ditut. :) . Vi var också vid graven (mammas och pappas i Nyköping) - och i ungefär samma riktning, dvs från Östergötland mot Sörmland. Nu är jag i Göteborg och imorgon blir det resa västerut, till San Diego. Vi får försöka ses när jag är tillbaka igen.
Kram!
Hej Annika! Ja, visst är det fint där ute… det är något speciellt med Gamla Oxelösund och skärgården. Jag saknar verkligen öarna, så du har nog rätt, jag får försöka hitta någon med båt som kan ta mig ut igen! Måste, måste!!
Fint att ni hann till graven också. Det blev nästan som att våra vägar korsades där mellan Östergötland och Sörmland.
Du ska ha fin resa västerut! Hör av dig när du är tillbaka så får vi ta en träff! KRAM
Skicka en kommentar